En italiensk minister har låtit trycka upp T-shirts med de danska teckningarna på, och ska nu distribuera och använda dem. (
BBC) Säger
"I've had T-shirts made with the cartoons that have upset Islam and I shall start wearing them today."
Samt tillägger att det är
"time to put an end to this story that we need to dialogue with these people"
och
"What have we become, the civilisation of melted butter?"
Föreslog
här nyligen ett par T-shirt-motiv. Ska man som motiv ha en av de danska teckningarna bör man nog ha en blyväst under... eller en skjorta ovanpå?
Tror nog att mitt anti-kommunistiska förslag var väl så angeläget! ;-).
Såg att
en ledande syrisk politiker den syriske ambassadören försöker snacka upp denna kris till omfattning och storlek (
TV4 artikeln försvunnen på TV4:s sajt;
här en sökträff på artikeln istället), men det torde ligga i de totalitäras intresse att hålla frågan laddad, som till exempel skedde genom de arrangerade våldsyttringarna i Damaskus och Beirut. Allt tog skruv genom en organiserad kampanj från imamer och kunde likaväl ha drabbat Sverige (minns Runar Sörgaard som kallade Muhammed en pedofil). Dock är ju ambassadbränder och stängda hemsidor i Sverige något mycket allvarligt.
Att stå pall och helt kallt sluta bry sig om krav på anpassning av exempelvis vår yttrandefrihet kanske något kan dämpa engagemanget hos den elit som styr islamistgrupperna? Eftergifter leder istället till att metoden med hot uppmuntras och att nya krav ställs (krav om inskränkningar för homosexuella i Sverige skulle man kanske kunna tänka sig). Vår eftergift i yttrandefrihet, exempelvis stängningen av SD:s websidor, ger även islamisterna rätt när de kritiserar Sverige
som nation för att något publiceras. Handlingen kommer inte utan fog att ses som prejudicerande (vilket understryker allvaret i UD:s och SÄPO:s agerande). En tidnings inställning i en fråga där islam har synpunkter blir alltså en
relevant orsak till kritik gentemot Sverige.
Fogh Rasmussen agerade helt rätt. I syfte att ta udden av islamisternas och muslimers fixering på teckningarna är nog italienske politikerns T-shirts, eller den återpublicering av dem i medier som Ayaan Hirsi Ali förordar, bra (
BBC). Kan kanske ge en slags avmystifiering av teckningarna?(**) Censuren i SVT av även den ganska oskyldiga Muhammedbilden i SD-kuriren känns som ett rätt fegt kryperi.
Att vi, överrumplade av reaktionen, skulle gå med på dialog vore fel. Dels eftersom detta torde vara den avsedda effekten av de skapade oroligheterna och att dels då en dialog mellan sekulär humanism och en dogmatisk religion innebär ett givande och tagande som tär på humanismen. Inte önskar Islam dialog med andra religioner i islamiska länder?! Bättre då att förmedla ett klart budskap om vår position och om frihetens betydelse.
Att arabiska muslimer kan uppleva sig som en enhet som sluts samman genom sådana här händelser gentemot en yttre fiende långt bort, det är ett fenomen som är begripligt. Men samtidigt är den förändring som människor i de totalitära islamiska regimerna skulle behöva, för ett liv utan förtryck och med större välfärd, förändringar som måste ske i dessa länder! Danmark kan spela rollen av en gemensam yttre fiende i en kamp som initierats av de totalitära regimernas eliter, men den identitetsskapande kampen mot Danmark eller väst kommer inte att förbättra livet för människor i arabvärlden.
På sikt kan vi bara hoppas på denna förändring. En av demokrati präglad förändring styrd av önskemål underifrån vore idealet. Det inbyggda förtrycket inom nuvarande Islam (i arabvärlden), i synnerhet mot kvinnor, torde knappast underlätta denna förändring.
(**) Att teckningarna var ett led i en vidare hets mot muslimer kan jag inte se. Skälet till publicering var solklar, även uttryckt i teckningar, nämligen att pröva de hot man ansåg var orsaken till att ingen ville illustrera en bok. De flesta danskar och svenskar torde vara lika positiva till muslimer som någonsin (även om man naturligtvis har frågor rörande radikal islam, såsom ansiktstäckande slöja eller regler för kvinnor inom radikal islam). Det som alls inverkat negativt på senare tid är naturligtvis krav på censur, dödshot och våld, alltså de av radikala imamer och islamister initierade reaktionerna på teckningarna. Den relativt begränsade reaktionen på Runar Sörgaard korkade uttalanden gav inte Islam badwill, men samma reaktion då som mot teckningarna i dag hade nog gjort det.
