Vänstervård är ...privat!

Jämte förra inläggets scoop om friskolornas kvalitativa överlägsenhet kommunala skolor kan konstateras att inte så få inom vänstern numera önskar att privat vård ökar inom den offentligfinansierade vårdsektorn. Inte bara sossar bland landstingspolitikerna eller sen många år vårdförbundets ledning tycker rakt motsatt Persson-regeringen med dess stopplagsförslag, utan även vänsterdebattören Åsa Moberg håller nu ett slags brandtal för privat vård.



Kolla gärna kommentarer (den som orerar och andras’ ;-), och den näst sista om att offentligt finansierad privat vård inte ger möjlighet att köpa sig förbi köerna är en fullträff, trots att avsikten nog är att vara ironisk mot de som önskar privat vård. För några köer kommer inte att finnas om långt effektivare (samt bättre) vård tar över den som landstinget i dag driver.



Argument bör vara att privata vårdföretag enligt alla mätningar vårdar mera per krona och bättre (allt enligt det uppdrag de har från sina uppdragsgivare, de landsting som handlar upp vårdtjänster). Köerna är ett självklart resultat av ineffektiv politikerdriven vård. Åsa Moberg talar i sin artikel för att svensk vård som får gå med vinst kan expandera och säljas till andra länder. Säkert en riktig analys, och framför allt ger ju vinstförbud en säkert degenererad vård (**). Vinsterna -- som främst genereras genom bättre effektivitet samt att vårdtagare är nöjda och att duktig personal i vården trivs -- kan gå tillbaka in i verksamheten eller leda till återbäring för ägare vilket lockar fler att investera i vården. Att landstinget nu sänker lönerna för sin personal är tragiskt och en fullständigt onödig effekt av ineffektivitet, och har inget med skatter att göra, liksom att inte högre skatter förkortar några vårdköer. (Vid ett fortsatt politiskt vårdförfall kan antagligen de baltiska länderna inom EU komma att sälja vård till köande svenskar.)



Många socialdemokrater och vänstermänniskor förstår det här, och de borgerligas vårdpolitik ligger faktiskt långt till vänster om exempelvis demokraternas vårdpolitik i USA - den är snarast en mänskligare variant av den svenska folkhemstanken (till skillnad från den omänskliga med i både företagande och vård ickeprofessionella politiker som utan framgång försöker styr själva driften av vården). Att inte ens detta accepteras av en regim som är en av de sista i Europa som driver socialistiska deviser, jobbar på potemkinkulisser beträffande arbetslöshetssiffror et c, ja det är sorgligt. Vårdköer dör folk i, men detta är uppenbarligen något som kan fördras med jämnmod, bara hummanden av ideologiska fraser får lugna själen... Sverige - en av de sista socialiststaterna?





-------

(**) ...som dessvärre redan är degenererad i sin förmåga i och med de långa köerna som knappast beror på bristande resurser (fler läkare nu än någonsin) utan på brister i grundläggande organisation och, ytterst, verksamhetens ledning.