"Att man har lyckats komma åt bin Ladin är ett bevis för hur kraftigt försvagat al-Qaidas globala nätverk är i dag. Det är sönderslaget"Ni som tror på Juholts kunskaper räcker upp en hand...
Vill här nämna ett par debattartiklar i kölvattnet på bin Ladins död, i första hand en Newsmill-artikel idag, av Björn Blomberg. Björn har arbetat i Svenska Afghanistankommittén och tycks ideologiskt stå långt till vänster. Den initierade artikeln beskriver inledningsvis att USA:s intensiva drönarattacker...
"...skapar ett sådant hat bland Pakistans tidigare fredliga stammar att landet fått sitt eget talibanproblem. Pakistans talibaner anser att regeringen i Islamabad är ett korrupt redskap för USA. Att regeringen inte klarar av att stoppa attackerna ses som bevis för det.
Samtidigt med den väpnade kampen bedriver de militanta islamistiska organisationerna i Pakistan omfattande biståndsarbete. De hjälper utsatta människor på landsbygden som ofta lever under rent feodala förhållanden som till exempel skuldslavar. Till denna landsbygd beger sig inte gärna Pakistans medelklass som trivs bäst bland storstadens alla bekvämligheter. Och de få men omåttligt rika betalar ingen skatt, så staten får inte in så mycket pengar som den skulle behöva för att bygga upp en fungerande statsapparat. Korruptionen är fasaväckande. Poliser och andra statstjänstemän förväntas mer eller mindre leva på vad de kan få in i form av mutor.
Talib betyder skriftlärd. Talibanerna ser sig som islamiska skriftlärda som står för en moralisk upprensning i ett ruttet samhälle samtidigt som de kämpar för att befria sitt land från USA:s och annat västligt inflytande.
I de afghanska flyktingläger som jag besökte i början på 90-talet fanns vid denna tid enbart koranskolor. Mullorna som undervisade där lärde barnen att hata allt som hade med väst att göra. Och till väst räknade de både Sovjet och Västmakterna.
Det var dessa barn som senare växte upp och blev den afghanska talibanrörelsen.'
Idag håller talibanerna på att vinna kriget i Afghanistan. En fredsuppgörelse med Karzais regering närmar sig och de utländska trupperna kommer att dras tillbaka.
Därmed kommer Al Qaida att ha nått sitt mål i Afghanistan. Västerlänningarna kastas ut och afghanerna får återigen bestämma över sig själv.
Al Qaida vänder därför redan nu sin blick mot andra islamiska områden som de anser behöver befrias från det skadliga västliga inflytandet. Och där ingår då de arabnationalistiska regimer som fortfarande finns kvar i Nordafrika och Mellanöstern.
[...]"
I motsats till Juholt menar alltså Björn Blomberg att Al Qaida är livskraftiga, och fortsättningsvis beskriver han bl a ett genombrott för dem i Libyen! Hela artikeln här.
Påståendet att talibanerna, de tidigare fundamentalistiska, vunnit i Afghanistan är kanske onyanserat. Än rapporteras ju hur de gör sig kvitt talibaner. Å andra sidan är säkert denna läsarkommentar, till Björn, naiv:
"Det blåser nya vindar i såväl arabvärlden som i Europa idag och den goda nyheten är att de inte inkluderar islamister. Vi kan därför se fram emot en bättre värld utan förtryckande ideologier som fascism, nazism, kommunism och islamism. Demokratin och yttrandefriheten har äntligen segrat i världen och efter att ha firat en hel vecka över bin Ladins död med mina vänner från USA och Israel bör du själv fundera på att överge dina övertygelser och förena dig med det framtida ledarskapet i världen!"
Igår beskrev Gunnar Hökmark i en Newsmill-artikel i arabvärlden växande...
"...förhoppningarna om ett öppnare samhälle [som] minskar stödet för den som vill ersätta ett förtryck med ett annat."Hökmark tycks tro/hoppas att oppositionen i arabvärlden är upplyst, med samma demokratiska mål som vi själva haft och har, och därmed utgör motpol till vad dessa länders regimer har varit.
"Det brutala våldet har minskat de gamla regimernas maktbas och stabilitet samtidigt som förtrycket både har polariserat samhällena och upplyst befolkningarna om regimernas bristande legitimitet."Jo, satt man ett år i fängelse, och i vissa fall misshandlades, för att man bloggat blev man nog "upplyst" om regimens "bristande legitimitet". Man måste iofs inte just därför önska hårda sharialagar som Pew Research ändå visar att ca 8 av 10 egyptier önskar. Lagar som inte är i linje med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Hökmarks uttryck "det brutala våldet" används samtidigt som vi ser våld i Egypten som drivs av religiös fundamentalism som existerat i proteströrelsen mot Mubarak. Jublar Hökmark den dag Mubarak hängs offentligt, eller egyptisk militär går in i Gaza, där gräns -- och således fredsavtal med Israel -- rivs?
Hökmarks syn är att arabvärldens framtid står och väger mellan diktatur -- synonym med tidigare regimer -- och demokrati -- företrädd av proteströrelser -- och att vi har ansvar att stödja och stärka regimkritiska proteströrelser. Lite ironiskt liknar nog Hökmarks ord om arabvärldens opposition Andreas Malms dito. Där Malm talar om att vända revolutioner till progressiva socialistiska projekt ser Hökmark projekt för västlig demokrati:
"Det faktum att ingen, vare sig regimernas företrädare eller någon annan, vet hur det kommer sluta är ett uttryck för en öppen situation som talar till diktaturernas nackdel och understryker behovet av att omvärlden för en politik som stärker demokratins krafter."Hökmarks synsätt att kamp mellan demokrati och ickedemokrati är en enkel mellan tidigare regimer och opposition ser ut som en idealistisk förenkling förutsättande att oppositionen är demokratisk (kanske t o m liberalt västligt demokratisk). Orsaken till hans analys beskriver han själv som att han ser händelserna i arabvärlden som en parallell till det som skedde Warsawa-pakten för 20-25 år sedan. Att jämförelsen är felaktig och ett misstag förklarar t ex Christopher Hitchens i sin Vanity Fair-artikel What I Don’t See at the Revolution. (Hitchens väljer dock att benämna de dåliga utsikterna för demokrati nu för bakslag på vägen mot något bättre på sikt.)
Ett skäl att trots brist på mänskliga rättigheter och demokrati i proteströrelser stödja uppror är kanske att få deras öra efter att de griper makten. (Ens en säker utgång i Libyen, med inbördeskrig på obestämd framtid?) Situationen såklart olika för olika länder. (Stöds inte syrisk opposition pga oro för relationer till andra länder?)
Apropå kommentarer som de av Hökmark och Juholt, anläggs i väst i allmänhet en alltför naiv idealistisk syn på omvärldshändelser?
Relaterat i media: SvD 1 2 3 4 5 6 7 DN 1 2 3 4 5 GP 1 2 3 4 5 HD 1 2 3 Dagen 1 2 3 SVT 1 2 3 4 5 NA 1 2 3 ST 1 2 EK 1 2 3 BLT LTÖ 1 2 3 4 AB Exp
Andra bloggar om: samhälle, politik, sharia, Al Qaida, islamism, revolution, mediekritik, arabvärlden, Libyen, Afghanistan, Pakistan, Afrika, Usama bin Ladin
