Den islamistiska vinterns moderata fanatiker -- av Melanie Phillips

Nedan min översättning av Melanie Phillips senaste text i Daily Mail.

Phillips beskrivning av hur islamister tros vara sekulära respektive hur den tunisiska oppositionen är tycks relevant för svensk media, t ex denna Nyheter24-artikel.

Rachid Ghannouchi -- sekulär demokrat?

Jag känner till hypotesen att vi inträtt en era där strider står mellan värderingar inom länder snarare än mellan länder, men så länge det finns stater existerar ju geopolitik. Ett alternativ till stater är kanske i teorin världsvid umma, som dock inte representerar demokrati. Nu tror jag inte på västs omedelbara islamisering, men bl a med tanke på demografi under kommande halvsekel tror jag vi står inför växande utmaningar som även innebär värderingskamp. Det är ändå slående hur politiker negligerat och negligerar det Phillips tar upp.

Översatte detta då jag anser att Melanie Phillips är skärpt och en viktig röst.

Den islamistiska vinterns moderata fanatiker

Den blir värre för var dag, galenskapen i väst, under det att världen står och väger över stupets brant.

Den "arabiska våren" vänder nästan överallt till islamistisk vinter. Libyen har blivit islamistiskt, med sin nya administration som förklarat att landet ska styras med sharialagar. Sharialagar är i grunden anti-demokratiska, och islamistiska teokratiska regimer som följer dess föreskrifter är i grunden anti-västliga.

Som konstaterades här är ett skrämmande följd av Khadaffi-regimens nedgång förlusten av omkring 20 000 libyska handhållna luftvärnsrobotar. Några av dessa missiler sägs ha hamnat i Gaza och Somalia. Ha'aretz rapporterar:

"USA är också oroad över utvecklingen. Utrikesminister Hillary Clinton, som förra veckan besökte Libyen, meddelade att USA kommer att bistå den nya libyska regimen med miljontals dollar i ett försök att bekämpa vapensmugglingen. Amerikanska experter har uttryckt sina farhågor över i synnerhet överföring av handhållna missiler till terrorister och säger att biståndet syftar till att låta libyerna lokalisera var dessa vapen lagras och förstöra dem."

Du läste rätt. USA, som jämte Storbritannien och Frankrike i högsta grad är ansvariga för Khadaffis fall och därmed förlusten av nämnda 20 000 missiler, betalar Libyens islamistiska regim miljontals dollar för att "hitta" och förstöra saknade vapen i Gaza och Somalia? Tror Hillary Clinton att libyerna faktiskt kan göra det? Hur?

Eller avser stödet kanske att möjliggöra för libyerna att lokalisera vapen som är kvar i Libyen och förstöra dem? Men vilka garantier finns för att Libyen kommer att använda pengarna för att göra det? Varför skulle Libyens islamistiska regim vilja hindra Hamas att beskjuta Israel, eller Somalias islamister att angripa väst? Låt mig åter påminna er om att Abdelhakim Belhadj, befälhavare för Tripolis militära styrkor, satt i ledningen för Libyan Islamic Fighting Group (LIFG), en radikal islamisk terroristorganisation, vars världsbild tills nyligen var ganska lik al-Qaidas.

Och här ett exempel på den nya amerikansk-, brittisk- och fransk-stödda libyska regimens hållning gentemot judar:

"Man förstår något om stämningarna på de libyska gatorna av allmänhetens fientliga och antisemitiska reaktion på Dr David Gerbis ankomst i Tripoli i början av oktober. Gerbi, som föddes i Libyen och flydde till Italien 1967 i rädsla för angrepp mot judiska samfundet efter sexdagarskriget, besökte synagogan i Tripoli och bad om att få restaurera den. När det nationella övergångsrådet fick höra om besöket vid synagogan var de snabba att få bort honom från synagogan, vilket motiverades med att han saknade tillstånd för att besöka komplexet som tillhör arkeologi-myndigheterna. Samtidigt hölls många demonstrationer i Tripoli för att förhindra all judisk närvaro samt etablering av synagogor i Libyen. Det nationella övergångsrådet hindrade inte detta uttryck av antisemitism och fördöma det inte, inte heller fanns det några invändningar mot detta från andra politiska fraktioner i Libyen."

Har Hillary Clinton gått och tagit semester?

Så finns ju Tunisien. Den uppfattning man får i väst är att de moderata nu tagit makten där. Men det islamistiska Nahda-partiet vann förra söndagens val, fastän inte med absolut majoritet, medan anti-islamistiska Progressive Democratic Party gjorde betydligt sämre ifrån sig än väntat.

Nahda-partiet grundades 1981 av Rachid al-Ghannouchi. Dess motto var Muslimska brödraskapet motto, "Islam är lösningen". Efter att president Zine al-Abidine Ben Ali störtats i januari återvände Ghannouchi till Tunisien efter mer än två decennier i exil. (Gissa var? Jäpp, Londonistan -- var annars.)

Följande berättar Martin Kramer är Ghannouchis syn på Israel:

"När nu Rashid Ghannouchis Nahda-parti vinner väljare i det tunisiska valet påminner jag mig ett citat av honom som jag nämnde i maj: 'Jag har den glada nyheten att arabvärlden kommer att bli kvitt bacillen Israel. Sheikh Ahmed Yassin, Hamas-rörelsens ledare, har sagt att Israel kommer att försvinna före 2027. Detta datum kan vara för avlägset; Israel kan försvinna innan dess.' Mycket moderat."

Ghannouchi fördömde 9/11 och presenterar sig som en reformist med ambitioner inom, exempelvis, kvinnors rättigheter. Men som Robert Reilly påpekar:

"Medan en Washington Post-ledare försäkrar oss om att Ghannouchi 'har åtagit sig att stödja kvinnors rättigheter', är skribenten tydligen omedveten om att Ghannouchi i sin London-exil hotade att hänga Raja bin Salama på centrala Basij-torget i Tunis för sin kritik av islamisk extremism, underkuvande av kvinnor och hennes önskan att landets lagar baseras på den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. För att rättvis bedöma detta ska sägas att Ghannouchi även sa att Lafif Lakhdar, en tunisisk reformator och en av de mest upplysta tänkarna i den muslimska världen, borde hängas samtidigt med henne."

Reilly fortsätter:

"...[Ghannouchi] citerades även vid ett besök i Iran: 'Den största faran för civilisation, religion och världsfred är USA:s administration. Den är den Store Satan.' Beträffande Israel finns detta obehagliga citat: 'Det finns inga civila i Israel. Män, kvinnor och barn, de är alla reservsoldater och kan därför dödas.'"

"Ghannouchi har länge varit ivrig anhängare av Hamas. Hans biograf är en palestinier vid namn Azzam Tamimi, som nyligen sa något som noga bör uppmärksammas. Han anmärkte att den verkliga kampen om framtiden 'kommer att handla om vilka som är islamister och vilka som är mer islamister snarare än om sekulära och islamister.'"

Arabiska och muslimska världen faller likt dominobrickor för islamism. Det finns inget sådant som "moderat islamism". Det är lika absurt som att säga att det finns moderata och extrema stalinister, moderata och extrema nazister eller moderata och extrema förespråkare av spanska inkvisitionen. Det finns inga moderata fanatiker.

Då islamism är en fanatisk lära syftande till att ersätta sekulärt styre med teokrati samt låta demokrati och mänskliga rättigheter underkasta sig islam är den "demokratiska" arabiska våren som prisats av västvärldens ledare och vänsterintellektuella i själva verket ett dödligt hot mot demokrati och väst. Men så har vi ledare och intellektuella som normaliserar eller stöder rasistiska folkmordsromantiserande fanatiker i Hamas och Fatah, ignorerar spridning av islamism på hemmaplan och kallar de som söker slå larm "islamofober".

Nåväl, inom kort är inga ursäkter eller alibin längre möjliga. Den revolutionära extremism som successivt tagit över arabiska och muslimska samhällen kastar av sig kamouflage och återhållsamhet. Vi är fångna i en värld som förbereder krig -- trots det är allt västvärldens ledare förmår meningslöst pladder medan de allt mera ger efter i underkastelse.

Var, säg var är vår Churchill?

-

Media om problem i Tunisiens utveckling: SvD DN
Ämnesrelaterat i media: SvD1 SvD2 SvD4 SvD5 DN1 DN2 DN3 DN4 GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 GP6 SR1
Andra bloggar om: samhälle, arabvärlden, västvärlden, demokrati, sharia, islamism, Hamas, Libyen, Tunisien

Melanie Phillips -- Vienna Forum 2008

Melanie Phillips, på The Hudson Institute och Vienna Forum 2008.




Även ett klipp från efterföljande frågestund har Veritas Universalis.


Andra bloggar om: samhälle, politik, religion, mångkulturalism, islam, radikal islam, sharia, Europa, Storbritannien

Sevärda klipp från en Aten-moskédebatt

Fann några klipp från en debatt anordnad av British Council och Intelligence Squared om huruvida en moské bör byggas i centrala Aten. Den ena sidan talar för och den andra emot meningen "only good can come out of building a mosque in Athens".

Douglas Murrays inledningsanförande.




Tariq Ramadans inledningsanförande.




Melanie Phillips inledningsanförande.




Replik av Douglas Murray.




Tariq Ramadan och replik av Douglas Murray.




Avslutningsanföranden av Douglas Murray och Melanie Phillips.




Från 11:10 i detta klipp tyvärr bara några minuter av inledningsanförandet av Anna Triandafyllidou, professor specialiserad på migration och integration i Europa som talade för att bygga en moské. Två andra debattörer talade grekiska.


Relaterat i bloggar: MxP
Relaterat i media: SkD VL
Andra bloggar om: samhälle, invandring, migration, islam, islamisering, Moske, Grekland

Phillips: Varför inte även attackera Assad?

Kan faktiskt förstå Melanie Phillips uppgivna kommentar att västs politik är en självdestruktiv impulshandling... (min fetning)

"[...] So far, it is estimated that some 400 people have been killed in Syria during six weeks of protests.

Can anyone explain why Britain, America and Europe are trying to remove and even kill Col Gaddafy on the grounds that they have a moral duty to intervene to protect innocent life against a brutal regime, while they are only now thinking about maybe perhaps pushing for sanctions against Assad whose brutal regime mowed down more than 100 people last Friday alone?

Of course, the western world has form when it comes to Syrian brutality. In 1982, the regime of Assad the father massacred between 10,000 and 40,000 people, mainly civilians, in Hama – and the west merely yawned. Whereas of course when Israel picks its way delicately through the human shields to target those firing rockets to kill Israeli innocents, warfare undertaken solely to prevent the taking of more innocent life, the same western world screams war crimes, disproportionate aggression and all the rest of it.

Given its habitual indifference to crimes committed by the Arab world, however, the mystery remains – why Libya? Why Egypt? Why does the west assume that the folk opposing the regimes there are democrats worthy of its support (an idiotic assumption in itself) while those in Syria are not? After all, Assad is a mortal enemy of the west. If he were to be removed, the likelihood is that his ally Iran would be weakened.

Not just morally obtuse behaviour by the west but quite inexplicable – other than the suicidal impulse to destroy its allies and empower its enemies.

DN: Syrien: Detta har hänt

Relaterat i media: SvD 1 2 3 4 5 6 7 DN 1 2 3 4 5 6 HD 1 2 3 GP 1 2 3 4 SVT 1 2 3 4 EK 1 BLT 2 ST 1 2 3 LTÖ 1 2 3 Dagen VL VG 1 2
Andra bloggar om: samhälle, politik, islamism, Syrien, Assad, Mellanöstern

Melanie Phillips på Michael Coren Show -- nov 2010

Detta är från 12 november 2010. Tror förresten att Phillips bok The World Turned Upside Down kan vara läsvärd.

Spellista med 4 klipp som följer automatiskt på varandra. (Växla mellan klipp med pilar som dyker upp när musen hålls över klippet.)



Via VladTepes.

Andra bloggar om: samhälle, politik, yttrandefrihet, islam, islamism, radikal islam, islamisering, mänskliga rättigheter, Storbritannien

Kritik mot brittisk utbildning/utbildningspolitik

Tre klipp om skolpolitik i Storbritannien, vilka känns relevanta för liknande strömningar inom svensk pedagogik och skolpolitik (även om jag tror att britterna varit än mer extrema i progressiv experimentlusta). Tycker att inte minst Chris Woodhead resonerar mycket skarpt. (Han har dessvärre diagnostiserats en motorisk, neurologisk sjukdom; om det här.) Melanie Phillips skjuter bl a skarpt mot formuleringar inom pedagogiken, bl a att eleverna själva skapar sig kunskap; kan ha något rousseauskt över sig?

De två första klippen från iq2-debatten om påståendet "State education is a comprehensive disaster", 9 oktober 2003, medan tredje och fjärde klippet är från en debatt, "A Flight from Excellence?", Oxford Literary Festival 24 mars i år, där även Adrian Elliott och Peter Hitchens deltog.

Iq2-debatt, oktober 2003


Iq2-debatt, oktober 2003


Oxford Literary Festival-debatt, mars 2010


Från frågestund vid Oxford Literary Festival-debatt, mars 2010


Finns även detta inlägg och denna frågestund med konservative Peter Hitchens från debatten i Oxford.

En längre diskussion nyligen där Chris Woodhead deltog är utskriven på Standpoint, och Melanie Phillips bloggade om brittisk utbildning här. Hon skräder inte orden:

"...it is those who teach the teachers, and have indoctrinated them into the pedagogy of institutionalised incompetence, who really need to be fired if our systemic problem of failure in the classroom is ever to be fixed."

Vad säger ni, finns det en kris och har i så fall något börjat att hända för att vända utvecklingen?


Via Youtubekanalen MuggedByReality.

Relaterat i Twingly-media: BLT, SvD, SvD(2), DN, DN(2), DN(3), Expr, Dagen, Dagen(2), GP, GP(2), SDS, SDS(2), SDS(3), TA, SVT, SVT(2), HD, HD(2), Dagen, GP, Expr
Andra bloggar om: politik, samhälle, utbildning, skola, pedagogik, lärareutbildning, Storbritannien

Inlägg om burka/niqab

Folkpartisten Charlie Levins Newsmill-artikel Franska burkaförbudet avväpnar främlingsfientliga krafter ska nämnas. Verkar ovanligt intressant!

En folkpartist i Östersund aktualiserade det kvinnoförtrycket som burka och niqab representerar och kritiseras i insändaren Folkpartiet visar sin islamfientlighet. (Såg detta i Expo, där en styrelseledamot i Sveriges Unga Muslimer -- en organisation som samarbetade med en islamist som förordar att homosexuella dödas -- ges tolkningsföreträde.)

Att var och en som aktualiserar förtrycket beskylls för att vara muslimhatare och islamofob torde vara något inte alltför moderat organiserad islam bidrar till för att kväsa kritik, där dessa anklagelser stigmatiserar och omöjliggör diskussion.


Uppdatering: Mer/annat:

Melanie Phillips recenserar Pael Bermans senaste bok, The Flight of the Intellectuals (Bokus), om ...janusansiktet Tariq Ramadan.

Irshad Manji (journalist, fenimist och moderat muslim) om burka-förbud på CNN (ht: VT)

Relaterat i Twingly-media: VL, AB, AB(2), SDS, SvD, SMP, DN, Dagen, Dagen(2), SkD, GP, GP(2), VG, VG(2)
Andra bloggar om: samhälle, politik, islam, burka, niqab, slöjförbud, religion, Frankrike

Åsiktsfrihet krymper för kristna i UK?

Yttrandefriheten i Storbritannien verkar, bl a genom hate speech-lagar, ha varit på upphällningen ett tag. (Och här i Sverige avskedades härom året en chef på migrationsverket för att denne privat bloggade om Israels rätt att existera.)

Melanie Phillips beskrev i sin krönika nyligen hur en som i en predikan sagt att homosexualitet är en synd sattes sju timmar i häkte under anti-diskrimineringslagen för att ha använt "abusive or insulting words or behaviour", samt fortsätter:

"Anyone who says homosexuality is not normal is [...] thrown to the wolves as a bigot.

This is what recently happened to the then Conservative parliamentary candidate Philip Lardner.

He said churches should not be forced to have practising homosexual clergy and Christians should not be penalised for politely saying that homosexuality is ‘wrong’.

He also said that he would always support the rights of homosexuals to be treated fairly and to live as they wanted in private, but he would not accept that their behaviour was ‘normal’ or encourage children to indulge in it.

For this expression of traditional Christian — and, indeed, liberal — values, he was not only deselected as a Tory candidate at the speed of light on the grounds that his remarks were ‘deeply offensive and unacceptable’, but suspended from his job as a primary school teacher."

Mina reflektioner: Är denna intolerans något som sker för att islamkritik alls ska kunna ske? Sån döms väl ändå, lika omedelbart, ut som islamofobi? Hur ofta brukar något liknande detta drabba Storbritanniens muslimer?

Avslutningsvis hävdar Phillips följande:

"Far from their historic role in defending the bedrock values of this society, the Tories have thus put themselves on the side of the illiberal onslaught on freedom of conscience.

Of course, true prejudice and bigotry are wrong, whether towards homosexuals or anyone else.

But the decent impulse to protect the rights of gay people is very different from trying to destroy the bedrock values of our society.

Yet, that is precisely what it has become. As a result, Britain is turning from a liberal Christian country — whose liberalism is rooted in its religious tradition — into an illiberal, oppressive secular state with no room for religious conscience."

Andra bloggar om: samhälle, politik, kristendom, yttrandefrihet, religion, Storbritannien

Melanie Phillips om radikaliserande strategi

Ett anförande av Melanie Phillips på temat "Jihad on Campus", som hölls vid David Horowitz's Restoration Weekend i Palm Beach, Florida, troligen i november 2008. (Melanie Phillips skrev boken Londonistan; här en FrontPage-intervju.)

Se även ett transkript nedan.





Melanie Phillips anförande:

I’m going to talk to you today about Britain. Britain, that little lost country which fell off the end of Europe and is now finds itself stranded in the middle of the Atlantic, and to which America must pay the closest possible attention for two reasons. First of all, Britain is a very important link in the Western alliance to defend Western civilization, and my contention, as I outlined in my book Londonistan, it is now a weak link. The weak link. And secondly, England, even though it is small punches above its culture […] it is the mother ship of English speaking culture and where Britain goes today the rest of the English speaking world goes tomorrow. And we in Britain take a lot from America, but we also give a lot to America. A lot of it has been good, and a lot of it now is bad, and your security establishment, in particular, is taking the worst possible lessons from ours about this threat which we are all gathered here, this weekend, to discuss and of which Campus Jihad is both a symbol, and in Britain much more than a symbol.

In Britain the universities are one of the key centres of radicalization of British Muslims. In Britain we have major major problem. Our British Muslim children, born and bread in Britain, are being radicalized in Britain by British institutions to an extent to which their parents are not radical. The normal projectory of immigrants that children and their grand children become assimilated into the culture is in reverse in Britain. They are being radicalized in Britain. And one of the means radicalizing them is on campus, where institutions operating just below the radar [...] radicalizing them. Now, what is so horrifying is the scale of it. In 2005 a report by Professor Anthony Glees estimated that up to 48 British universities had been infiltrated by Islamists extremists. And we have a litany of… a long list of Islamists terrorists who have been radicalized on British campuses, and have gone on to blow up Israel-, American targets, European targets, as well as British targets. Now, the really horrifying thing is that this is being done with a connivence of both the university authorities and the British government.

We have a quite remarkable situation in Britain where the British government, for reasons I don’t have time to go into now, has decided that the way to fight Islamic radicalism is basically to absorb its narrative. It does not believe that we are facing a religious war. It believes that the terrorism that Britain is facing… and there are literally thousands of thousands of British Muslim young people who are in the terrorist ambit; we are facing something like 30 known major Islamist plots and between 2 and 4 thousand known individuals to the security service who are Islamist terrorists, that‘s known. So we know the extent of the problem, but the British government think that this is because these Muslims are being given a false interpretation of Islam. And so, in order to provide the antidote to terrorism, which is not to be called Islamic terrorism -- indeed our lead Minister in the counter terrorism area has described the terrorism that we face as, quote, "anti-Islamic activity" […] -- so the government has decided the antidote to the "anti-Islamic activity" of the Islamic Jihad is to provide more Islam -- real Islam -- to British Muslims, so they would be led away from the error of their ways in pursuing the false Islam of al-Qaida. And so they are using the Muslim Brotherhood to do that. They are using the Muslim Brotherhood against al-Qaida, and there are many "learn it"-seminars in our defence department, our security establishment, about how it is very unsophisticated not to have this divide and rule mentality. After all we are British, and we did run an empire on these lines. So the government actually thinks this can be delivered by Saudi Arabia.

Various things follow. First of all they refuses to ban Hizb ut-Tahrir. Now Hizb ut-Tahrir is a group, a global group committed to the overthrow of Western civilization and replacement by the Caliphate. In certain countries it believes to pursuing violence to achieve these ends, in other countries it believes in not pursuing violence. It’s a matter of tactics. In Britain it does not pursue violence. It prioritizes political Islamism. But the government believes on the analogy of the cold war, when it believes the intelligence communities of both Britain and America helped, found, and support organizations committed to socialism in order to divert impressionable and idealistic young people away from communism. So it can promote Islamism -- Muslim Brotherhood, Saudi backed religious nut cases who cares -- to attract impressionable young British Muslims, so that they wont join al-Qaida and blow us up. The idea that there is a seamless projectory between political Islam and al-Qaida -- that they are nearly two sides of the same coin; two arms of a pincer of the Jihad movement -- they would not accept. It doesn’t occur to them. So the government is actually promoting Islamic centres attached to every university as a means of providing an antidote to al-Qaida. As a result it is very comfortable about the fact that the Saudi Arabia has provided today something like 230 million pounds sterling to fund the development of such Islamic centres and to provide Islamic studies, which the British government says, quote, "are strategically important subject in counter Islamization"; Islamic studies. Now these Islamic studies are promoting anti West, anti America, anti Israeli, anti Jewish views. They also act an umbrella for explicitly anti Israel policy, because they are provided in the ambit… the Islamic studies are provide the overall umbrella for Middle East studies.

And so, for example, at Saint Anthony College in Oxford, which is the highly prestigious post-graduate college -- a part of University of Oxford -- again Professor Glees has estimated that the Middle Eastern Centre, which is funded by Saudi Arabi, at this Middle Eastern Centre 70 percent of its political lectures are implacably hostile to the West and to Israel. The University authorities generally do not accept any of this. When Anthony Glees publishes -- he published many studies showing the extent of radicalization on campus, the extent of Saudi infiltration, funding, and so on --, and, for his pains, the University authorities tried to get him sacked and generally made his life a misery.

At Cambridge University a couple of students who in the Student Union Newsletter published a disrespectful article about religion, religion in general as students will, and they pre-published one of the famous cartoons, and they also published absurdly juvenile insults against both Islam and Christianity. The result was students went into hiding, the University authorities threatened to suspend them, they called in the police, the police threatened to prosecute them. They were hounded, they were sent down. And the end of the story is that they weren’t actually prosecuted, but they were forced to apologize. Who did they apologize to? They apologized to Muslims and to Islam for the insult, they apologized to Christianity for the insult, and they apologized to Jews for the insult. They didn’t actually mentioned Jews, but nevertheless University authorities thought it was prudent in these times in Britain to apologize, basically, to every religion in the world, in case somebody might be insulted, and somebody might actually do something nasty.

The Universities simply refuse to act at all. The Foreign Office invited a hundred academics to bid for something like a million pounds in funds to participate in a counter radicalization program. They all refused. One of them said [...] this would, quote, "encourage researchers to identify subjects and groups associated with terrorism, that could be interpreted as encouraging […] to become infamous".

We have even more surreal situations. The government adviser on Islamic studies, Dr Ataullah Siddiqui, is director of an institution which has links to radical Islam. The government is now working with the Federation of Student Islamic Societies, which is heavily influenced by the Jamiat-i-Islami group and the Muslim Brotherhood which gives a platform to extremists. The result of all this is that we have radicalization of Muslim students. A recent survey showed in Britain 32 percent of British Muslim students believe that killing in the name of religion is justifiable. 40 percent wants to live under Sharia law in the United Kingdom. 18 percent feel little or no loyalty to the United Kingdom. 36 percent of young Muslims, age 16 to 24, support the death penalty for apostates, and 13 percent admire al-Qaida, and in response to this survey the President of the National Union Students, a gentleman by the name of Wes Streeting, said it was, quote, "a reflection merely of the biases and prejudices of a right wing think tank". This is what happens when one talks the truth in Britain about radical Islamism. One is accused of being right wing than which of course there is no greater crime and sin, and one is undermined by the British government, the British security service, and the British establishment, which in not understanding and acknowledging what we are fighting against is seeding the ground to our enemies. Thank you.

Relaterat i media: AB, VG, Politiken, HD, DN, DN, Dagen
Andra bloggar om: samhälle, politik, yttrandefrihet, islam, islamism, radikal islam, islamisering, terrorism, jihad, religion, Europa, Storbritannien

Melanie Phillips om Obamas Mellanösternpolitik

En av Melanie Phillips senaste mot Obama-administrationen rätt skoninglösa texter översatt nedan (Google med lite korrigering). Rätt skrämmande omständigheter tas upp. T ex att Obama, utöver att han tycks acceptera iranska kärnvapen, sägs gå så långt att han bett Israel att avveckla sina kärnvapen.

(En miss i texten tycks "miljarder araber" vara. De är väl under en halv miljard.)


Melanie Phillips:

Obama förbereder att kasta Israel under en buss

Som förutspåtts här flera gånger -- Obama försöker kasta Israel under islamist-bussen, och han får amerikanska judar att göra det smutsiga jobbet åt honom. Vita husets stabschef Rahm Emanuel sa enligt uppgift åt den israeliska lobbygruppen AIPAC på söndagen att ansträngningar att stoppa Iran hänger på fredssamtalen med palestinierna. General James Jones, nationell säkerhetsrådgivare till Obama, uppges för en vecka sedan ha sagt till en europeisk utrikesminister att till skillnad från Bush-administrationen kommer Obama att vara "kraftfull" mot Israel. Ha'aretz rapporterar:

Jones citeras i telegram sägandes att USA, Europeiska unionen och moderata arabiska stater måste omdefiniera "en tillfredsställande slutlig lösning". USA:s nationella säkerhetsrådgivare nämnde inte Israel som part i dessa samråd.

Självklart inte. Om du ska kasta ett land under bussen bjuder du inte in det för att diskutera formerna för dess förstörelse tillsammans med de lönnmördare som samordnar brottet. Som jag sa för flera månader sedan var utnämningen av Jones och utvidgandet av posten som nationell säkerhetsrådgivare på bekostnad av utrikesministerposten båda del i strategin att centralisera makt i händerna på dem som vill skada Israel.

Igår vred vicepresident Joe Biden och senatens ordförande för utrikesutskottet John Kerry åt tumskruvarna hårdare, förklarande för Israel att de ska sluta bygga fler bosättningar, avveckla befintliga utposter och ge palestinierna rörelsefrihet.

Detta är inte bara ont utan synnerligen dumt. Tanken att en palestinsk stat kommer att hjälpa till att bygga en koalition mot Iran är demonstrativt absurd. Arabländerna är dessutom själva oroliga för Iran. De vill att det ska bli angripet och dess kärnkraftsprogram stoppat. De är oerhört rädda för att Obama administration ska ha beslutat att det kan leva med ett nukleärt Iran.

Idén att ifall en palestinsk stat kommer till stånd det blir lättare att hantera Iran är motsatsen till hur det är: En palestinsk stat kommer att vara Iran i den meningen att den kommer att styras av Hamas som proxy för den islamiska republiken. Tanken att en palestinsk stat inte kommer att kompromissa med Israels säkerhet är skrattretande.

Det är naturligtvis, efter några som helst vettiga mått, rätt fantastiskt att USA agerar som om det är Israel som bromsar fredsuppgörelsen då Israel har gjort eftergift på eftergift -- lämnandes Sinai, lämnandes Gaza, erbjudande alla arabiska territorier i utbyte mot fred 1967, på samma sätt erbjudande mer än 90 procent av dem 2000, samma erbjudande till Mahmoud Abbas det senaste året -- bara för att som svar angripas av en palestinsk terroristentitet, uppbackad i sin pågående aggression -- låt oss inte glömma det -- av länderna i organisationen Islamiska Konferensen, som inte gjort några eftergifter alls och inte pressats att göra det.

Det är inte angriparen här, utan den som utsatts för övergrepp som USA nu väljer att klå upp. I en förnuftig värld skulle man kunna tro att amerikaner skulle lägga pressen på palestinierna att avsäga sig sina folkmordsambitioner mot Israel, att upphöra med undervisning och utbildning av barnen att hata och döda judar, att ansluta sig till de huvudsakliga kraven i färdplanen om att de måste avveckla våldsinfrastruktur som ett första steg i fredsprocessen; man kan faktiskt tro att de ser Mahmoud Abbas upprepade uttalanden om att palestinierna aldrig kommer att acceptera Israel som en judisk stat som det största hindret för fred.

Men nej. De upprepade medgivandena att USA aldrig kommer aldrig äventyra Israels säkerhet är magstarka när Obama faktiskt beskyller Israel för de åtgärder de vidtagit för att skydda sin säkerhet -- bosättningarna var alltid först och främst en säkerhetsåtgärd och reserestriktionerna är enbart till för att förhindra att fler israeler mördas -- och försöker tvinga dem att överge dem. I dag kom ytterligare nyheter om att Obama även kommer att söka tvinga Israel att ge upp sina kärnvapen -- som de bara har som en sista nödförsäkring mot försök att förinta dem, vilket ännu miljarder araber utlovar.

Naturligtvis bryr sig inte Obama om att Hamas skulle styra en palestinsk stat. Självklart bryr han sig inte om att Israel inte skulle kunna försvara sig mot en sådan terroriststat. Detta eftersom han i bästa fall betraktar Israel som helt utbytbar och i värsta fall som ett öppet sår på världspolitikens kropp vilket måste tvättas helt och hållet rent (se denna dystra bedömning av Sultan Knish). Hans administration går på en helt felaktig analys att en palestinsk stat är lösningen på Mellanösterns dödläge och vägen till fred i regionen. Hur den staten skulle se ut eller vad den skulle göra är något som för Obama-administrationen i bästa fall är stängt för deras kollektiva minne och i värsta fall gör den till potentiell cynisk medbrottsling till det samvetslösa. Så Israel kommer att tvingas bort från Västbanken. Långt ifrån ett byggande av en koalition mot Iran arbetar således Obama för Iran.

Inget av detta bör dock komma som någon överraskning för den som ägnat någon uppmärksamhet åt Obamas bakgrund, kopplingar samt vänner innan han blev president, samt till den rad av Israel-bashare, blidkare och judehatare han utsett i sin administration, med några få nyttiga idioter inkastade för att kunna förneka det.

Nästan åttio procent av de amerikanska judarna röstade för Obama trots det uppenbara och närvarande hot han utgjorde för Israel. De gjorde det eftersom deras liberala självbild var och är viktigare för dem än den judiska stat vars existens och säkerhet inte får äventyra deras förhållande till den amerikanska eliten.

Men med vanliga amerikaner är det annorlunda. De värderar verkligen och stöder Israel. De förstår verkligen att om Israel kastas under bussen står västerlandet på tur. Och det är till dem som Israels premiärminister Netanyahu nu måste vädja, över huvudet på politikerna, medierna , USA:s judar och alla andra. Han måste för det amerikanska folket tala om den fruktansvärda sanningen, att USA nu styrs av en man som är inriktad på att offra Israel för en hänsynslös och amoralisk politisk strategi som kommer att sätta USA och resten av den fria världen i fara.

Detta artar sig till att bli den största krisen i relationerna mellan Israel och USA sedan grundandet av Israel för sex decennier sedan. De som hatar Israel och judarna kommer att glädja sig. Detta är trots allt just vad de hoppats att Obama skulle göra. För varje anständig person som bestört tittar på, det är här vården av västs moraliska sjukdom når sin kritiska punkt.

(HT: Jihad Watch)

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Relaterade Twingly-tillbakalänkar: SvD; SvD; SvD; SvD; DN; DN; DN; Sydsvenskan; Dagen
Andra bloggar om: samhälle, politik, USA, islamism, Israel, Obama, Hamas, Palestina, mänskliga rättigheter, Iran, judar, Mellanöstern, Netanyahu

Om Storbritannien -- bl a Melanie Phillips

Fick se att Lobos Motl, fysikern från Harvard, som bloggar om vetenskap, mest om klimatet men även initierade skildringar av forskning och forskare, nu tar upp islamisering i Europa. Han visar denna karta:



...och skriver:

"A few years ago, a creative far-right website offered this map of Europe as of 2015. Well, they may have been close to the truth..."

Jag noterar att Norge nog snart borde tillhöra Norra Pakistan och Sverige kanske Norra Irak. Efter att bl a ha nämnt exemplet Kosovo skriver Motl:

"The preachers have already figured out that they can make Britain an Islamic state without an external war: it's enough to follow the Albanian recipe to steal Kosovo from Serbia, namely to have more children."

Fröken Sverige tog häromdagen upp samma uttalande från brittiska muslimer, att Storbritannien ska erövras med hjälp av barnfödande.


Melanie Phillips om Storbritannien

Här en del av en Melanie Phillips artikel "Look Here - Tragedy in Britain", om hur Storbritannien faller undan för islam, och publicerad i NRO. Detta är min hopknåpade översättning av ett antal avsnitt.

Melanie Phillips:

"Tidigare denna vecka dömde en brittisk jury tre brittiska islamister för förberedelse till mord, friades en, samt misslyckades man att fälla ytterligare fyra. Detta var ett resultat av undersökningen om komplotten sommaren 2006, att spränga sju transatlantiska passagerarplan mellan Storbritannien och USA med sprängämnen packade i dryckesflaskor.

Upptäckten av denna komplott förändrade sättet på vilket vi alla flyger, med restriktioner på vad vi kan ta ombord på planen. Det var det största insatsen mot terrorism i Storbritanniens historia. Men ändå slutade det i så gott som inget. Fallets grundläggande innehåll har fortfarande inte bevisstatus, då juryn inte lyckades enas om att syftet med konspirationen var att spränga de transatlantiska flygplanen.

Åklagare kan inte förstå hur en jury kan ha misslyckats att förstå detta, med tanke på de överväldigande bevis som lagts fram inför rätten. I skrivande stund står det inte klart vad som orsakade denna röra. Var det det faktum att amerikansk nervositet vid upptäckten av attentatsplanerna tvingade den pakistanska polisen att arrestera en central kontaktperson, vilket abrupt stoppade den brittiska undersökningen innan alla nödvändiga bevis samlats in? Var det inkompetens i sättet rättegången genomfördes på? Eller var det en skojar-jury?

Medan de första två faktorerna kan ha spelat en roll är den sista högst störande. Detta då det definitivt är möjligt att denna jury innehöll vissa individer som inte tar terroristhotet på allvar. Faktum är domen sammanfattar det brittiska sinnelaget denna sjunde årsdag av 9/11, tre år efter att terrorister attackerade Londons transportsystem.

En betydande del av valmanskåren anser fortfarande att “Blair/Bush lied, people died” med hjälp av falsk politiserad underrättelsetjänst. De tror därför att terrorhotet har överdrivits för att motivera kriget i Irak - och så vägrar de att tro på något som världens underrättelsetjänster säger dem, såvida det inte är att USA:s krig mot terrorismen gjort världen till en farligare plats.

Så när MI5 säger att det finns minst 2000 kända anhängare av islamisk terrorism i Storbritannien -- eventuellt dubbelt så många -- och att det inte är fråga “om” en smutsig bomb i Storbritannien utan "när", blir en massa människor bara irriterade.

[...]

Mer än 20 islamiska terrorplaner i Storbritannien har nu omintetgjorts; mer än 1000 människor har arresterats under terroristlagar och mer än 200 av dem dömts. Dessa siffror visar säkerligen att det brittiska säkerhetsarbetet höjt sin nivå. Men de visar också den enorma omfattningen på Storbritanniens problem med inhemsk islamisk radikalism - ett problem som säkerhets- och politiskt etablissemang faktiskt fördjupar genom sin vägran att korrekt identifiera det hot de bekämpar.

Det vägrar att erkänna att ett islamiskt erövringskrig utkämpas mot väst och alla "otrogna" (inkluderande “avfallande" muslimer). Istället definierar det frågan som ett allvarligt terroristhot från individer som stöder en "falsk" version av islam. Faktiskt säger brittiska underrättelsekretsar att terroristerna motiveras av en "ideologi" där religionen inte spelar någon roll.

[...]

Det är också anmärkningsvärt att såna tjänstemän ignorerar hur förvirrade och inkonsekventa unga terrorister faktiskt definierar sig själva som heliga krigare. I martyr-videos som spelades in av de involverade i planeringen av flygplansattentatet talas om att orsaka våld och död i samma andetag som att ha blivit utvald av Allah, om att sprida kroppsdelar av otroende och om deras avsky över det brittiska samhällets förfall. Att ignorera det faktum att sådana yttranden är tagna direkt ur lexikon hos imamer och shejker över hela den muslimska värld som förklarat heligt krig mot alla otroende är bortom allt förnuft.

[...]

I tron att problemet är terrorism snarare än den religiösa fanatism som driver den, anställer faktiskt regeringen sådana fanatiker inom terroristbekämpning. Så de behandlar Muslimska brödraskapet -- trots dess beslutsamhet att islamisera västvärlden genom "mjuk" jihad såväl som terror -- som en användbar allierad gentemot al-Qaida.

Vad värre är har Storbritannien lagt sig platt för islamisters huvudkrav, att ingen ska kunna påstå att islamisk terrorism har något med islam att göra. I ett tal om terrorismbekämpning förra månaden, deklarerade Jacqui Smith, inrikesministern, rent av att våldsam extremism är 'anti-islamisk'.

[...]

Regeringen gör ingenting för att stoppa det ständigt ökande antal muslimer som kommer för att bosätta sig i Storbritannien, vilka, vägrandes att assimilera, ständigt förändrar landets demografiska, kulturella och politiska identitet. Den blundar inför utvecklingen av parallella sharia-enklaver praktiserade månggifte och tvångsäktenskap. I själva verket har brittiska staten effektivt anammat månggifte genom att till brittiska muslimska män ge socialbidrag för flera hustrur. Men vi behöver uppenbarligen inte oroa oss, för inga mindre celebriteter än ärkebiskopen av Canterbury, Dr Rowan Williams och Lord Phillips, senior Law Lord, har sagt att tillämpning av sharia-familjerätt inte utgör något problem för Storbritannien. Således institutionaliseras brittiska muslimska kvinnor som andra klassens medborgare -- med officiellt medgivande.

Banker och andra finansiella institutioner ger efter för att utveckla av sharia-finansiering, trots det faktum att den ger en täckmantel för finansiering av terrorism samt är ett viktigt instrument i drivandet av en ständigt större spridning av islamisk praxis bland muslimer.

Det finns tecken på att islamistiskt tänkande infiltrerar polisen. Upp till åtta poliser och civil personal arbetandes inom London-polisen och andra styrkor har rapporterats ha kopplingar till extremistiska grupper, inklusive al-Qaida. Inom London-polisens anti-terrorism-avdelning har den muslimska kontaktenheten anställt två salafistiska poliser i tron att de kan hjälpa till att bekämpa islamistisk radikalism. Då salafister är engagerade i störtandet av väst och att byta det mot ett islamiskt samhälle är detta ofattbart.

Även själva tanken islamiseras, där akademisk objektivitet i undervisning om islam och Mellanösternstudier åsidosätts till förmån för indoktrinering och propaganda. En ännu opublicerad rapport av professor Anthony Glees menar att extremistiska idéer sprids genom islamiska studiecenters knutna till brittiska universitet, stödda med donationer på miljontals pund från Saudiarabiska och muslimska organisationer. Professor Glees säger: 'Storbritanniens universitet kommer att generera två nationella kulturer: en icke-muslimsk och till stor del sekulariserad, den andra muslimsk. Vi kommer att ha två identiteter, två uppsättningar lojalitet och två rättsliga och politiska system. Detta måste, enligt regeringens egen logik, kraftigt öka risken för terrorism.'

Likväl förefaller Storbritanniens regering förlamad, då den tillåter denna andra kultur att i snabb takt utvecklas -- och med det attityder som hotar det brittiska samhällets integritet. En rapport nyligen från Centre for Social Cohesion avslöjade att bland unga muslimer nästan var tredje sa att dödande i religionens namn är legitimt; fyra av tio sa att de stöder införande av sharia i brittisk lag; nästan en fjärdedel anser inte att män och kvinnor är likvärdiga i Allahs ögon; en av tre tror eller vet inte om islam är förenlig med västlig demokrati; en tredjedel säger sig sympatisera med ett världsomfattande islamiskt kalifat baserat på sharia.

[...]

När biskopen i Rochester, Dr Michael Nazir-Ali, varnade för att Storbritannien utvecklar muslimska no-go-zoner avfärdades han som islamofobisk. Etablissemanget slöt upp för att säga att de inte kände igen det Storbritannien som han beskrev. De inom brittisk politik och säkerhetsarbete gör allt de kan för att förneka sådana sanningar -- och dess dödliga kultur av förnedrande eftergifter och okunskap sprids nu inom amerikanska säkerhetskretsar. Detta är helt enkelt kulturellt självmord.

Det som händer i Storbritannien är en tragedi - men det är en som resten av den fria världen, kämpande för att försvara sig mot global jihad, inte har råd att ignorera."

----------------------------------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: politik, samhälle, religion, Melanie Phillips, Storbritannien, London, mångkulturalism, säkerhetstjänst, islam, islamism, islamisering, sharia, invandring, integration, terrorism, al-Qaida

Ett par boktips

"Josef K" bloggar på SD-blogg om en undersökning som diskuteras i Storbritannien, nämligen en som visat att 40 procent av muslimera där vill införa sharialagar, samt att 36 procent av de unga invandrade muslimerna -- vilka anses ha radikaliserats i kungadömet -- anser att det är okej att döda dem som lämnar religionen islam. (Uppdatering: Jag har tidigare berört problemet, och här är några källor till/om tidigare undersökningar: Telegraph, ICM Research; Holland: De Telegraaf, bloggen sajten CAGE)

Märk dock att det handlar om 40 procent av kanske 2,7 procent (*), d v s ungefär 1 procent av befolkningen. Naturligtvis ändå inte alldeles oproblematiskt (och i synnerhet problematiskt om allt tillåts i toleransens namn eller i räddhåga för militant islamism; en undfallenhet som förhoppningsvis är en slags barnsjukdom i konfrontation med hårdare delar av ett mer mångfacetterat islam). Kanske lika många muslimer torde nog mer eller mindre helt dela vårt samhälles värderingar.

Men omfattningen av radikalitet har ju inte diskuterats i Sverige, och frågan är hur mycket av detta vi har här? Finns den radikalitet som vi såg i den i Storbritannien nu omdiskuterade Channel 4-dokumentären (där några journalister wallraffade i bl a påstått moderata sammanhang inklusive moskéer)? Det är ju inte alls säkert att det som förekom där är lika vanligt här, men att inslag finns är nog troligt. Att antisemitismen anses stark bland muslimer i vissa förorter kan kanske tyda på att lite mer fundamentalistiska strömningar finns även här.


Boktipsen

Om du bor i Göteborg kan jag (med min lilla blogg) tipsa om ett par böcker om Islam i Europa som finns att låna på stadsbiblioteket här. Dels den informativa boken Londonistan av Melanie Phillips och dels den kanske lite mer medryckande While Europe Slept, av den i Norge boende men ursprungligen amerikanske journalisten Bruce Bawer.

Om du inte bor i Göteborg kan du ju ...t ex köpa böckerna. (Bokfynd: Londonistan, paperback, While Europe Slept.)



Londonistan

Amazon



While Europe Slept

Amazon

-

(*) Andel muslimer i Storbritannien som Melanie Phillips anger som troligaste värde i boken Londonistan.


Andra bloggar om: samhälle, islamism, islam, muslimer, sharia, europa, storbritannien, holland, bruce bawer, melanie phillips, göteborg

Mer censurerad satir -- reflektioner

En satirserie för radio från BBC har nyligen stoppats, en vecka innan den skulle sändas, på grund av "anxieties over taste and decency". Källa: Scotman.

... a segment called Rolf's Blasphemous Cartoon Time, in which the television favourite is portrayed as drawing images of deities such as the Prophet Muhammad and Buddha, worried BBC officials.

Man fick alltså i satiren inte ens referera till ordet blasfemi eller i ord nämna teckningar med Buddha och Muhammed. Det är möjligt att satirgruppen ville åt en inskränkt yttrandefrihet, men det var tydligen också en seriös konstnär som stod i centrum i sketchen ”blasfemistunden” (Rolf Harris kan nog ses som tacksam att driva med). Stoppandet av programmet beror säkerligen på en undfallenhet mot islamister (att man stoppade serien för att slippa problem från konstnärens sida är ju osannolikt). Givet att sketchen sökte komma åt yttrandefrihetsinskränkning är ju själva stoppandet av den en lika ironisk som obehaglig bekräftelse på sketchens budskap!

(Men "Terrorism Award" med Blair skjuten är dock bra satir på BBC. Eh? Vad den går ut på? Tja, att väst är nojig om islamisterna... kanske... ungefär, typ?

Artikel: Daily Mail)

Kyrkan i Wales drog för övrigt tidigare i år in kopior av en tidning för att den återgav franska Soirs teckning på profeten Muhammed och andra stora gestalter i världsreligionerna (Källa t ex Guardian). Det var iofs i samband med Muhammed-debaklet.


Ansvar och underordning

Om nu rätt neutrala teckningar på religiösa grundare och gestalter stoppas, är då någon satir om islamism alls möjlig? (Kan P1:s ”Public Service” i dag skämta om islam?) Stoppandet av satir -- vars existensmöjlighet utgör själva essensen av vårt öppna samhälle -- försvaras säkert av många utifrån ansvarstagandet att undvika den provokation som kan utlösa en våldsam motreaktion, men censuren innebär ju samtidigt en underordning till islamismens krav. Ansvarsargumentet betyder alltså ett underordnande till totalitär islamism. Frågan kan nu även ställas på vilka andra områden som vi kan tänkas visa ansvar/underordnande? Det här nämnda ansvaret och underordnande innebär ju att islamisters krav görs till norm vilket därmed förändrar vårt samhälle.

Hittills tycks vi alltså fått en blasfemiregel. Nyligen protesterade islamister i London för att Blair skulle stödja dem i protester mot banker som tog ut ränta, vilken är emot sträng islam (källa: Erixon). Är det endast en tidsfråga innan undfallenhet för andra krav sker, eller? Om inte, varför skulle vi tillämpa ansvar/undfallenhet i den första konfrontationen av krav på att vi inskränker principer i vårt samhälle men inte för efterföljande krav? Är det något vi känner igen i historien att vi bara sådär, plötsligt, helt växlar vårt handlingsmönster till ett rakt motsatt?


Ett annat ansvar

En reflektion är också att här nämnda ansvar mer utgör ett kortsiktigt riskminimerande vid hot än det trotsande och mer modiga så att säga andra typ av ansvar som också får sägas existera i detta sammanhang. Ansvar kan alltså även vara försvaret av vår yttrandefrihet; trotsandet av de risker en publicering innebär. I den grad detta senare ansvar inte tas torde terrorn uppnå sitt syfte -- förändringen av vårt samhälle.

Det finns i vårt liberala samhälle ett vårdande av friheten i det att man exempelvis inte tillåter hets mot folkgrupp. Undertryckande av uppviglande propaganda är alltså -- hur ologiskt det än vid ytligt påseende nu kan verka -- en viktig del av det öppna samhället. Men islamisters önskan om censurering innebär knappast en vård av det frihetliga samhället givet att inte den exempelvis satir som stoppas verkligen utgör en uppmaning att angripa t ex muslimer eller att den ingår i en plan för sådant. Detta gjorde vare sig Jyllandspostens teckningar eller den ovan från franska Soir. Dock ingår ofta kraven från islamister om att stoppa publicering i ett sammanhang av hot om våldshandling mot dem som verkar inom ramen för den frihet dessa islamister inte kan acceptera (kom ihåg att danska tecknarna i dag lever under dödshot!). Hotfulla krav från islamister bör därför mer eller mindre kunna jämställas med hot från andra ickedemokratiska grupper i vårt samhälle.


En metod islamister använder för att få sympati för sina krav verkar vara att utmåla sig som offer (naturligtvis något långt mer oskyldigt än kravet på censur, och förekommer ju även från otaliga andra grupper i vårt samhälle). Vill ”för skojs skull” (nåja…) åter aktualisera en kort panelutfrågning med en företrädare för Muslim Public Affairs Committee i Storbritannien samt Melanie Phillips. Märk dels hur våldsideologi skylls på brittisk utrikespolitik samt att offensiva krav plötsligt följs av en beskrivning av muslimer som tystade offer. Det blir för denne muslim att en dag utan vidare acceptera vårt demokratiska samhälles beslutsordning. Det går nog fint. Bara vi inte backar.




Andra bloggar om: islamism, islam, yttrandefrihet, media, storbritannien, jyllandsposten, bbc, censur

Några Melanie Phillips-klipp

Har just lyssnat på ett antal intervjuklipp med Melanie Phillips, författare till boken Londonistan (Amazon) som varnar för det ökade inflytande islams och islamism har fått i Storbritannien. (Jag har inte läst boken än men Hyllengren gav betyget "4+ buggade gudskrigare".)

Här en aktuell intervju från Laura Ingraham Show. Mot slutet menar hon att vi måste konfrontera de idéer i radikal islam som uttrycker hat istället för att sopa det under mattan. Det fåtal inom islam som på allvar tagit strid mot islamismens hat har heller inte fått något stöd, menar Pillips.


Diverse andra videoklipp:

Här ett Fox News-klipp på Hotair (transkript av intervjun). Här ett Fox News-klipp och här en kort paneldebatt med en muslim på Sky. (I det sista klippet uppenbart ihåliga argument, som att attentat sker p g a brittisk utrikespolitik eller att brittisk politik måste styras av demonstrationer, från representanten för Muslim Public Affairs Committee. I det andra Fox-klippet ovan behandlas orsaker till varför unga värvas till jihad, nämligen att de orotade och sårbara i ett liberalt samhälle går in i en radikal gemenskap.)


Andra bloggar om: Melanie Phillips, islam, islamism, terrorism