Om Storbritannien -- bl a Melanie Phillips

Fick se att Lobos Motl, fysikern från Harvard, som bloggar om vetenskap, mest om klimatet men även initierade skildringar av forskning och forskare, nu tar upp islamisering i Europa. Han visar denna karta:

europe-2015.JPG

...och skriver:
"A few years ago, a creative far-right website offered this map of Europe as of 2015. Well, they may have been close to the truth..."

Jag noterar att Norge nog snart borde tillhöra Norra Pakistan och Sverige kanske Norra Irak. Efter att bl a ha nämnt exemplet Kosovo skriver Motl:
"The preachers have already figured out that they can make Britain an Islamic state without an external war: it's enough to follow the Albanian recipe to steal Kosovo from Serbia, namely to have more children."

Fröken Sverige tog häromdagen upp samma uttalande från brittiska muslimer, att Storbritannien ska erövras med hjälp av barnfödande.


Melanie Phillips om Storbritannien

Här en del av en Melanie Phillips artikel "Look Here - Tragedy in Britain", om hur Storbritannien faller undan för islam, och publicerad i NRO. Detta är min hopknåpade översättning av ett antal avsnitt.

Melanie Phillips:
"Tidigare denna vecka dömde en brittisk jury tre brittiska islamister för förberedelse till mord, friades en, samt misslyckades man att fälla ytterligare fyra. Detta var ett resultat av undersökningen om komplotten sommaren 2006, att spränga sju transatlantiska passagerarplan mellan Storbritannien och USA med sprängämnen packade i dryckesflaskor.

Upptäckten av denna komplott förändrade sättet på vilket vi alla flyger, med restriktioner på vad vi kan ta ombord på planen. Det var det största insatsen mot terrorism i Storbritanniens historia. Men ändå slutade det i så gott som inget. Fallets grundläggande innehåll har fortfarande inte bevisstatus, då juryn inte lyckades enas om att syftet med konspirationen var att spränga de transatlantiska flygplanen.

Åklagare kan inte förstå hur en jury kan ha misslyckats att förstå detta, med tanke på de överväldigande bevis som lagts fram inför rätten. I skrivande stund står det inte klart vad som orsakade denna röra. Var det det faktum att amerikansk nervositet vid upptäckten av attentatsplanerna tvingade den pakistanska polisen att arrestera en central kontaktperson, vilket abrupt stoppade den brittiska undersökningen innan alla nödvändiga bevis samlats in? Var det inkompetens i sättet rättegången genomfördes på? Eller var det en skojar-jury?

Medan de första två faktorerna kan ha spelat en roll är den sista högst störande. Detta då det definitivt är möjligt att denna jury innehöll vissa individer som inte tar terroristhotet på allvar. Faktum är domen sammanfattar det brittiska sinnelaget denna sjunde årsdag av 9/11, tre år efter att terrorister attackerade Londons transportsystem.

En betydande del av valmanskåren anser fortfarande att “Blair/Bush lied, people died” med hjälp av falsk politiserad underrättelsetjänst. De tror därför att terrorhotet har överdrivits för att motivera kriget i Irak - och så vägrar de att tro på något som världens underrättelsetjänster säger dem, såvida det inte är att USA:s krig mot terrorismen gjort världen till en farligare plats.

Så när MI5 säger att det finns minst 2000 kända anhängare av islamisk terrorism i Storbritannien -- eventuellt dubbelt så många -- och att det inte är fråga “om” en smutsig bomb i Storbritannien utan "när", blir en massa människor bara irriterade.

[...]

Mer än 20 islamiska terrorplaner i Storbritannien har nu omintetgjorts; mer än 1000 människor har arresterats under terroristlagar och mer än 200 av dem dömts. Dessa siffror visar säkerligen att det brittiska säkerhetsarbetet höjt sin nivå. Men de visar också den enorma omfattningen på Storbritanniens problem med inhemsk islamisk radikalism - ett problem som säkerhets- och politiskt etablissemang faktiskt fördjupar genom sin vägran att korrekt identifiera det hot de bekämpar.

Det vägrar att erkänna att ett islamiskt erövringskrig utkämpas mot väst och alla "otrogna" (inkluderande “avfallande" muslimer). Istället definierar det frågan som ett allvarligt terroristhot från individer som stöder en "falsk" version av islam. Faktiskt säger brittiska underrättelsekretsar att terroristerna motiveras av en "ideologi" där religionen inte spelar någon roll.

[...]

Det är också anmärkningsvärt att såna tjänstemän ignorerar hur förvirrade och inkonsekventa unga terrorister faktiskt definierar sig själva som heliga krigare. I martyr-videos som spelades in av de involverade i planeringen av flygplansattentatet talas om att orsaka våld och död i samma andetag som att ha blivit utvald av Allah, om att sprida kroppsdelar av otroende och om deras avsky över det brittiska samhällets förfall. Att ignorera det faktum att sådana yttranden är tagna direkt ur lexikon hos imamer och shejker över hela den muslimska värld som förklarat heligt krig mot alla otroende är bortom allt förnuft.

[...]

I tron att problemet är terrorism snarare än den religiösa fanatism som driver den, anställer faktiskt regeringen sådana fanatiker inom terroristbekämpning. Så de behandlar Muslimska brödraskapet -- trots dess beslutsamhet att islamisera västvärlden genom "mjuk" jihad såväl som terror -- som en användbar allierad gentemot al-Qaida.

Vad värre är har Storbritannien lagt sig platt för islamisters huvudkrav, att ingen ska kunna påstå att islamisk terrorism har något med islam att göra. I ett tal om terrorismbekämpning förra månaden, deklarerade Jacqui Smith, inrikesministern, rent av att våldsam extremism är 'anti-islamisk'.

[...]

Regeringen gör ingenting för att stoppa det ständigt ökande antal muslimer som kommer för att bosätta sig i Storbritannien, vilka, vägrandes att assimilera, ständigt förändrar landets demografiska, kulturella och politiska identitet. Den blundar inför utvecklingen av parallella sharia-enklaver praktiserade månggifte och tvångsäktenskap. I själva verket har brittiska staten effektivt anammat månggifte genom att till brittiska muslimska män ge socialbidrag för flera hustrur. Men vi behöver uppenbarligen inte oroa oss, för inga mindre celebriteter än ärkebiskopen av Canterbury, Dr Rowan Williams och Lord Phillips, senior Law Lord, har sagt att tillämpning av sharia-familjerätt inte utgör något problem för Storbritannien. Således institutionaliseras brittiska muslimska kvinnor som andra klassens medborgare -- med officiellt medgivande.

Banker och andra finansiella institutioner ger efter för att utveckla av sharia-finansiering, trots det faktum att den ger en täckmantel för finansiering av terrorism samt är ett viktigt instrument i drivandet av en ständigt större spridning av islamisk praxis bland muslimer.

Det finns tecken på att islamistiskt tänkande infiltrerar polisen. Upp till åtta poliser och civil personal arbetandes inom London-polisen och andra styrkor har rapporterats ha kopplingar till extremistiska grupper, inklusive al-Qaida. Inom London-polisens anti-terrorism-avdelning har den muslimska kontaktenheten anställt två salafistiska poliser i tron att de kan hjälpa till att bekämpa islamistisk radikalism. Då salafister är engagerade i störtandet av väst och att byta det mot ett islamiskt samhälle är detta ofattbart.

Även själva tanken islamiseras, där akademisk objektivitet i undervisning om islam och Mellanösternstudier åsidosätts till förmån för indoktrinering och propaganda. En ännu opublicerad rapport av professor Anthony Glees menar att extremistiska idéer sprids genom islamiska studiecenters knutna till brittiska universitet, stödda med donationer på miljontals pund från Saudiarabiska och muslimska organisationer. Professor Glees säger: 'Storbritanniens universitet kommer att generera två nationella kulturer: en icke-muslimsk och till stor del sekulariserad, den andra muslimsk. Vi kommer att ha två identiteter, två uppsättningar lojalitet och två rättsliga och politiska system. Detta måste, enligt regeringens egen logik, kraftigt öka risken för terrorism.'

Likväl förefaller Storbritanniens regering förlamad, då den tillåter denna andra kultur att i snabb takt utvecklas -- och med det attityder som hotar det brittiska samhällets integritet. En rapport nyligen från Centre for Social Cohesion avslöjade att bland unga muslimer nästan var tredje sa att dödande i religionens namn är legitimt; fyra av tio sa att de stöder införande av sharia i brittisk lag; nästan en fjärdedel anser inte att män och kvinnor är likvärdiga i Allahs ögon; en av tre tror eller vet inte om islam är förenlig med västlig demokrati; en tredjedel säger sig sympatisera med ett världsomfattande islamiskt kalifat baserat på sharia.

[...]

När biskopen i Rochester, Dr Michael Nazir-Ali, varnade för att Storbritannien utvecklar muslimska no-go-zoner avfärdades han som islamofobisk. Etablissemanget slöt upp för att säga att de inte kände igen det Storbritannien som han beskrev. De inom brittisk politik och säkerhetsarbete gör allt de kan för att förneka sådana sanningar -- och dess dödliga kultur av förnedrande eftergifter och okunskap sprids nu inom amerikanska säkerhetskretsar. Detta är helt enkelt kulturellt självmord.

Det som händer i Storbritannien är en tragedi - men det är en som resten av den fria världen, kämpande för att försvara sig mot global jihad, inte har råd att ignorera."

----------------------------------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Comments

No responses to “Om Storbritannien -- bl a Melanie Phillips”

Skicka en kommentar

Kommentera relevant och undvik invektiv.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.