Media fångad i vänsterströmvirvel - och jag

Radions P1:s Godmorgon Världen om situationen efter Yassir Arafats död.



Thomas Hammarberg, den gamle marxisten i Svenska Freds och miljörörelsen och i dag verksam på "Olof Palmes Internationella Centrum", är den ende "expert" som förklarar situationen. Hammarberg börjar med att förklara att Yassirs frånfälle innebär att en person med kapacitet och funktion som kompromiss-skapare mellan Israel och palestinierna nu försvunnit.



Det påståendet går förstås inte ihop med observationen att Arafats död gett en kanske aldrig tidigare skådat fredshopp hos palestinierna eller, än mindre, med det sätt som vem som helst av oss kan erinra sig att Arafat agerade vid fredsförhandlingar. Exempelvis de Bill Clinton arrangerade i Camp David, där Israels arbetarregerings ledare Barak gått med på att återlämna Västbanken och Gaza och i stort sett endast Jerusalemfrågan och stadens status som palestiniernas huvudstad var något som palestinierna inte fick med sig, men där Arafat när han lovat komma och skriva under avtalet uteblev och istället offentligt utlyste/startade intifadan med dess många år av terrorism mot civila i Israel! (Ser även att Hammarberg varit engagerad för organisationen "Halmstadsregionens nätverk för fred i Mellanöstern", vars mål var att stoppa kriget mot Irak samt kritisera Israels politik.)





Man borde nog anmäla till granskningsnämnden, den ensidiga "expert"-belysning som frågan fick.



För övrigt typiskt att gamla vänsterradikaler från 60- och 70-talet får agera expertkommentatorer i SR och SVT; slå både ordet "afghanistankännare" och gamle radikalen Peter Hjukström på google så får du ett 20-tal träffar. Har för mig att också journalisten och vänsterdebattören Tomas Lappalainen varit både Irak- och Italienkännare (ett google-sök säger Italienkännare på Sveriges Radio). (Vad är förresten en "kännare"? Är Tito Beltran världstenorkännare?)



Det tråkigaste med att finnas i denna vänsterhegemoni är att kritik mot den alltid blir så lik Jante-gnäll, rent estetiskt alltså. Detta för människor så destruktiva svenska nationella särdrag och som ideologiskt torde hämtat näring ur vänsterideal som inte minst jämlikhet med betoning på likhet! Så jag får väl tillägga att satirgruppen "Public Service" denna gång var fullkomligt briljant lysande. Inte mycket att kompensera gnället med, men jag är ju en svensk, fostrad i detta av vänstertankar accentuerade Janteklimat.



Så låt mig med detta skylla i från mig - det vill säga använda en annan "fin" svensk, av vänstern odlad, tradition: nån-annanismen.



Trevlig fjärde advent på er!