Torekull: tidningshot och ordmagi

Bertil Torekull skriver kritiskt om pressen i Aftonbladet. Bl a följande påstådda utveckling som nästan får mig att känna mig lätt kallsvettigt skyldig:
I dag slarvar även många ledar- och kultursidor med själva ordet fastän de borde veta bättre, kåseriet har lättsinnigt annekterat dem. I ett utbrett verbalt trams upphävs språkets självklara behov av olika sorts ordliga rum. Men att profanera språket och att medvetet avstå från att nyansera och fördjupa hotar det kvalificerade demokratiska samtalet.

Men med mitt bloggnamn och min oavlönade position så känner jag att jag, likt knugen, har full immunitet (rörande dåligt inflytande).

Beträffande ledarsidor tänker jag på exempelvis DN:s Niklas Ekdal, som allt oftare tramsar till texterna lite väl mycket. Kultursidorna då? Linderborg? Njäe. Hon skriver förstås ofta banala verbala attacker mot USA och allt som har med det landet att göra (alldeles oavsett om det innebär ett stöd till Al Zarqawi eller någon annan genuint antidemiokratisk och antihuman religiöst extremistisk terrorist och massmördartyp). Rent generellt finns det en hel del svaga nya skribenter på kultursidorna, både vad beträffar språk och innehåll. I vissa fall används ju ren förorts-/bloggsvenska i oinitierade recensioner av klassisk kultur - även i våra större dagstidningar.

Detta var skönt att få skriva av sig. Kom just in från en joggingrunda och känner mig nu ren till både kropp och själ! :-)

Lite till dock: Torekull efterlyser först sanna berättelser istället för nyheter. Men han avslutar med att efterlysa berättare, vilket han exemplifierar med bland andra Kadhammar. Personligen är jag inte övertygad om att Kadhammar är en stor förmedlare av ofärgade (sanna) berättelser, utan snarare en journalist som har en fingertoppskänsla för att hooka sina (lättförledande) "sanna" historier på ett optimalt säljande sätt. (Han är "först på plats" i Knutby, New Orleans o s v.)

Idealet att "...öppna tidningen och bli förändrad" citerar Torekull ur en roman. Tja, tänk på det när du läser denna blogg; jag kan ju bara vara en skicklig ord-estradör som därför får dig att tänka i andra banor... Oops! Nej, nu måste jag ta "en återställare". En kall dusch på eftersvettningar och lätt yrsel.

Comments

3 Responses to “Torekull: tidningshot och ordmagi”

jinge sa...
19 september 2005 18:53

Torekull är en gammal räv. När han pratar tystnar skogen..

Magnus sa...
19 september 2005 23:15

Kan tänka mig det. Han har ju nån rätt unik blandning av på samma gång ...sting, skärpa, inlevelse och hjärta i röst och repliker. Tillhör väl en s a s gammal hederlig publicistgeneration...
(F--n, det häringa blev ju nästan som nån nekrolog... :-P )

Men har inte sett honom på TV på minst 5-10 år (kan jag ju trösta med ;-). Ibland duger tydligen kvällstidningar på

Skicka en kommentar

Kommentera relevant och undvik invektiv.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.