Höga dödstal - och värre tragedier pågår

Det var sorgligt många barn som dog i tsunamin, men trots ett katastrof-format var spanska sjukan långt värre, och i synnerhet så är lidandet i några aktuella konflikter värre. Konflikter med politiska orsaker och alltså torde ha politiska lösningar.



Förstår om någon tycker det är cynism att räkna på tragedins omfattning (matematik är ju för svensken hårt och kallt), men tror att en storleksbeskrivning är relevant för till exempel de som ska vara till hands för människor i sorg. (Grupper och nätverk av frivilliga lekmän har för övrigt bildats för att hjälpa sörjande, men en professionell psykolog varnar för detta - och det här kanske beror på en delvis överdriven fokus.)



Katastrofens vidd och andra dödsorsaker

Om nu cirka 2000 svenskar dött i tsunamin, så har en på cirka 4500 svenskar dött. Givet att vi väl känner 450 personer ganska väl (antalet varierar väl mellan några hundra och några tusen), så skulle risken vara en på 10 att vi kände en förolyckad. Under samma förutsättning kommer var 10:e av de vi känner att känna någon som dog. Med tanke på att barn och ungdom drabbats i högre utsträckning torde sorgen för barn vara mycket stor (även med tanke på att dödligheten normalt sett är låg för barn samt sorgen när ett barn avlider).



Normalt dör i Sverige varje månad mer än dubbelt så åldringar än nu förolyckade svenskar i tsunamin, men här har alltså många unga förolyckats. Kanske varannan skola i mer drabbade orter har ett dödsfall, vilket ändå framstår som hanterbart i jämförelse med alla de ”tomma stolar” som man talat om (ibland bilder av flera tomma stolar per klassrum). Med familjemedlemmar skulle i lite mer drabbade orter per skola kanske 4 elevers familjer ha någon förolyckad och kanske 5-10 elever varit i det katastrofdrabbade området. Belastningen på en redan belastad psykiatri torde bli tung.



Antalet svenskar i olika åldrar som dör i trafikolyckor på ett helt år är cirka 1/4 (omkring 500 årligen) av antalet svenskar som föll offer för denna naturkatastrof och i rökning dör cirka två till fyra gånger så många på ett år. (Siffror på mellan 4000 och 10000 döda i rökning har förekommit, men här förklarar en brittisk professor att dödstalen minskat momentant när människor slutar röka och att det är både långvarig och pågående rökning som är den stora riskfaktorn, så rökningen drabbar medelålders och äldre och knappast barn överhuvudtaget.



I spanska sjukan 1918-1920 dog 35000 personer i Sverige, men där vanligare att äldre och svagare dog. Men visst var den katastrofen större; omkring 15-20 gånger fler dödsfall på en mindre befolkning. Man får nog anta att många gånger fler barn under ett par år dog i spanska sjukan än som förolyckades i tsunamin.



Omfattningen av denna katastrof torde ändå vara sådan att den är relativt hanterbar. (Hur många tusentals barn förlorar förresten årligen inte sina medelålders föräldrar i av rökning orsakad lungcancer eller är drabbade av alkoholens verkningar?)



Sverige och sydasiatiska regionens länder

Tsunamins långt större effekter för länderna i regionen brukar ju betonas, men faktum är att mätt i döda per landets invånarantal så ligger Sverige mycket sämre till än Thailand, och endast Sri Lanka är värre utsatta enligt CNN

With a population of only 9 million, Sweden's expected loss of life proportionately matches that of Indonesia, and is exceeded only by Sri Lanka.

Jo, jag vet att dessa länder har tillfogats ekonomiska skador på sin egendom och att Indonesien innefattar många folk och Sumatra drabbats extremt hårt liksom den indiska ögruppen Andamanerna. Men jag tror även att dessa länder har kraft att, delvis med en generös omvärlds hjälp, ta sig igenom sina problem. Men i en SvD-artikel söks istället, i en nedlåtande attityd mot efter tsunamin arrangerade discon i Phuket, ett accentuerande av katastrofens följder genom ett misstänkliggörande av thailändarnas förmåga att hantera katastrofen. I artikeln insinueras att sexindustrin nu tar fart på grund av de plötsligt svåra ekonomiska förhållandena och cyniska kapitalistiska intressen i nöjeslivet. En bild med en kvinna, vilken bildtexten implicerar tillhör de "lättklädda thailändska flickor" som nu antyds återgå till prostitution. Pinsamt fördomsfullt om Thailand, som säkert med framgång snabbt kommer att återhämta sig och vidareutveckla sin turistnäring - med det kapitalistiska vinstintresse som gett en fantastisk välståndsökning, javisst!



Andra katastrofer och inkonsekvent vänstermoral

Kanske mer än 6000 thailändare har dött, men en svensk anhörig i Phuket menade på SVT i morse att bilden av katastrof har överdrivits i svenska media. Jo, katastrofen är stor och i synnerhet för Sri Lanka och Sumatra i östra Indonesien men kan läggas till en rad andra bland annat av människor orsakade katastrofer. Som folkmordet i Sudan eller våldtäkten av Tjetjenien där enligt Svenska Tjetjenienkomittén upp till 30% av befolkningen kan ha dödats, huvudsakligen genom ”den ryska statsterrorismen”, och enligt Svante Cornell (DN Debatt) har en av 10 dödats av ryska styrkor sedan 1994! Vidare har två miljoner Sudaneser mördats (DN) under de senaste decenniernas folkmord i södra och västra Sudan. Detta erkänt som folkmord av USA men inte av FN, EU eller Sverige. Låt oss hjälpa och stödja de goda krafterna runt om i världen, där en uttryckt önskan att världssamfundet ger USA klartecken att inleda ett arbete för ingripande i Sudans ”inre angelägenheter” torde vara ett angeläget stöd. Många fattiga länders största ok tycks vara dess egen eller någon förtryckande stats bristande respekt för mänskliga värden och rättigheter, vilket dels ger ett lidande i sig och dels hindrar en positiv utveckling. Detta sker ofta i en "god" ideologis namn, där väl Mugabe och Castro utgör ett par representativa exempel.



En intervention i Sudan skulle väl annars innebära att man sätter stopp för en metod på vilken genom historien folkförflyttningar skett på, nämligen genom våldsamma förskingranden och mördande av bosatt befolkning. Är det rätt att med folkrättsargument utan vidare låta folkmord inom ett lands gränser pågå? Är inte det en smula inkonsekvent? Är det vänster att vara emot ett ingripande, eller månne "moraliskt" anti-USA? Är inte anti-amerikarismen i så fall endast hyckleri? Är det kanske länders omsorg om relationen till islam och arabvärlden som omöjliggör folkmordsanklagelse och en därmed tvingande intervention i Sudan?



(Är för övrigt trött på vänsterns skenheliga omsorg om letter i vägrandet av utländsk arbetskraft i Sverige, där (s), SSU, (v) och Ung Vänster alla talar om att fattigare länders organiserade arbetskraft inte ska få jobba här på för fattigare länders företag rimliga villkor, och därmed i praktiken stängas ute. Vilket alltså är tanken. ”Go home”! Ordet solidaritet förklädd till rå egoism?)