Persson, media och Norge

Läser i Expressen om hur Göran Persson talade när det var dags att tala om företagen:

Medan Lena Hallengren rengjorde sina naglar citerade Persson Dan Andersson:
Gå och drick en fläkt av höstens vindar
se med mig mot bleka, blåa skyn!
Kom och stå med mig vid hagens grindar
när de vilda gässen flyga över byn.

Ja. Fint! Ståendes vid den grind som löper ned mot den sjötomt vars byggnadsrätt hans kusin och en fin middag fixade, eller hur det var?

Men vad tusan nurå?! Ska han bara stå där och se flyttgässen -- företagen -- flyga söderöver?!


I övrigt noterar jag att media inte använt orden oeniga, splittring eller ens kris (regeringskris) i rapporterna om sossarnas tidigare förhandlingar med V och MP eller Perssons ej av MP stödda (och därmed ej av riksdagen stödda) propp.

Hur låter det när de borgerliga regerar? Jag läser om splittring och kriser för var enda liten borgerlig skillnad, även om de har motsvarigheter i vänsterkartellen. Men jag vill inte "klaga sönder mig" på media. Tar mig bara rätten att lugnt konstatera.

Vidare nämner Dick Erixon att det rödgröna blocket i Norge fått färre röster än det borgerliga, men att mandatfördelningen ändå vanns av vänstern (48,9% gav 81 mandat då 47,9% gav hela 88 mandat). Vidare påpekas att detta även hände i Stockholm, när sossarna tog över. Men vi hör naturligtvis inte se tillstymmelsen till rubriker som ifrågasätter om Norge är en demokrati samt ett u-land och liknande som pådyvlas USA efter snart sagt varje presidentval (där man ju både här och var inte ens gör en ansats att beskriva effekterna av ett decentraliserat valsystem, syftande till de federala staternas självständighet -- USA:s federalism -- och alltså motverkandes centralism).

Att vänstern tar över i Norge lär inte innebära något dramatiskt. Man har, som svenska socialdemokrater, hygglig medvetenhet om känsligheten i så att säga makroekonomiska monetära avseenden, även om man kommer att undergräva tillväxt i ett bristande mikroekonomiskt tänkande. Expansivt förbrukande av oljefonderna -- istället för vanliga vänsterskattehöjningar -- kan naturligtvis störa även makroekonomiska faktorer en del, men inte dramatiskt utom kontroll för motverkande ekonomiska effekter och politiskt oberoende "monetäristiska justeringar".

För övrigt en förvånansvärt liten vänsterseger (bl a minoriteten av röster) med tanke på det utlovade guldet och att Senterpartiet stödde vänsterblocket. Ett krystat undantag i en trend av europeiska socialdemokratiska partier långsiktigt på dekis efter socialismens fall, eller...?