Frankrike obstruerar avtalet, och mycket mer

Nu har jag "surfat bort" några timmar igen, så här kommer en "fullmatad leverans"...


Många i Europa verkar mycket positiva till fredsavtalet (t ex Peter Soliander), och då känner man sig lite pessimistisk, gnällig och "bombhöger" när man kommer med vissa invändningar. Men i Israel är även ledarskribenter på mer vänsterinriktade Haaretz kritiska:

"The use of the armed forces to make diplomatic gains is one of the fundamentals of statesmanship, certainly in the neighborhood in which Israel seeks to survive. During the current war serious doubts arose regarding the expertise of the prime minister and the Defense Ministry in the combined usage of both channels. This uncertainty has deepened during the past 48 hours."

Dock ska sägas att Haaretz huvudledare är mer positiv.


Dock finns det saker som kan få en att tvivla.

Den franske utrikesministern vägrar att avväpna Hizbollah (uppdatering) med våld (vilket bör innebära att de inte är beredda att göra det Hizbollah anger som provocerande och sätta något emot), enligt avtalstextens krav på avväpning.

"French Foreign Minister Philippe Douste-Blazy made clear in an interview with Le Monde newspaper that the mission of the larger UNIFIL would not include disarming Hizbollah by force".

Hoppas de turkiska och indonesiska FN-soldaterna är lite modigare...

Vi vet att Hizbollah hotat FN-soldater tidigare och givet att Frankrikes inställning är utbredd lär Hizbollah få FN-styrkan precis dit de vill; att inte se vad de har.

(Frankrikes utrikesminister hyllade f ö nyligen den Hizbollah vapen- och soldatförsörjande iranska regimen såsom en stabiliserande faktor i regionen. Se bloggen Om Utrikesfrågor.)

Det avtal som kanske såg bra ut på pappret torde i realiteten bli ett tafatt möte mellan smarta Jihad-krigare med gömda vapenförråd och den fredsbevarande FN-styrkan. De senare brukar väl inte så ofta lyckas. I avtalet berörs inte heller ytterligare vapenleveranser från Iran och Ryssland via den syriska gränsen (se Jerusalem Post-ledare), vilka därmed knappast bromsas. Hizbollah torde, såsom långt ifrån utslagna, kunna ta emot nytt materiel. Eller har jag missat något?

Nya attacker inom några år skulle jag gissa. Det samtidigt som Libanon blir en än starkare syrisk/iransk lydregim efter påtryckning från dessa länder. Hoppas verkligen jag gissar fel. Får just nu se att Jörgen Modin har snappat upp att Ahmadinejad planerar en korridor för sådana leveranser genom Irak och Syrien. Någon ny cederrevolution torde inte vara i sikte.


Men vad hade jag då önskat istället? Jo, en så kraftig insats mot Hizbollah att de knäckts i Libanon. (Kanske den lösning som enligt Israpundit tidigare utarbetades av IDF men Olmert avvisade.) Tyvärr bromsades nog en sådan lösning av dem som angav det israeliska försvaret mot raketerna såsom illegitima attacker (där exempelvis Bildt kritiserade Olmert för något som han antagligen inte kritiserats för av någon bedömare inom Israel). Men det som gjorts är naturligtvis ytterst Olmerts ansvar (som -- kanske för att vara kritiska europeiska besserwiserpolitiker till lags -- genomförde en otillräcklig insats).

Ett annat inlägg på Israpundit, med en intervju av en belgisk(**) från Libanon härstammande amerikansk professor som skrivit om Jihad: Iran Poised To Be ‘Mother of All World Threats’. En varning dock: Professorn är nog långt mer svart-vit än ... ja, Dick Erixon - men intressant att läsa det! Vad sägs om följande positiva scenario?!?

"However, if the international community focuses on assisting the peoples of the region to get rid of the Jihadi-fascism and the remnants of Baathism, in one hundred years you’ll be able to ski in Lebanon, enjoy pastries in Damascus, and watch the clever female Prime Minister of Iran discussing environment issues with her colleague in Afghanistan."

Skulle gärna vilja se Esbati leka med denna tanke, men där är väl hatet mot oss västerlänningar så uppskruvat att scenariot mest ses som en katastrof? :-I


((**) baserad bl a vid lärosäte i Bryssel)


[Uppdatering: Jörgen Modin hade visst länkat samma artikel som jag, den med professor Walid Phares. Hans scenarios ska dock bara betraktas som just scenarios. Men ett behov av att hindra kommunikationer mellan Syrien och Libanon i syfte att minska iransk-syriskt inflytande och förbättra situationen för Libanon och Israel, det bör ju vara en riktig analys. Behandlas tyvärr inte i fredsavtalet. Sen kommer iofs, förr eller senare, en ny utmaning när Iran har kärnvapen och långdistansmissiler. Vad krävs då? Diplomati eller världspolisiära militära insatser? Holbrooke eller Newt Gingrich???]



Andra bloggar om: hizbollah, libanon, israel