politisk islam, apartheid och 2+2=4

Drar iväg en post också i kväll (blir av någon anledning alltid många poster just när man lovat posta glest).

[I denna post använder jag begreppet "politisk islam". Med det menar jag något som inte är jämförbart med någon i dag existerande företeelse som kanske skulle kunna kallas "politisk kristendom". Detta eftersom politisk islam är något mer än t ex västs (sekulära) politisk miljö som i och för sig formats i en av religionen präglad kultur. Med politisk islam avser jag att politik och religion är ett (även om jag inte är säker på att det är den enda tolkningen eller en korrekt sådan; t ex menar ju vissa att all islam är politisk men det innebär ju även att demokratiska "sekulära muslimer" osynliggörs som muslimer). Alltså inte bara att de värderingar som politik bygger på är förenliga med religionsanhängares värderingar (där ju religion och politik ändå kan vara åtskilda), utan snarare det att bokstavstrogen holistisk religion förhindrar människor att alls forma politikens innehåll.]


Ett försök till försvar av att islamiska länder inte tillåter uppförande av religiösa byggnader vid sidan av moskéer, eller inte tillåter mission eller ens skrifter från andra religioner trots att väst och andra länder tillåter uppförande av moskéer ges i detta filmklipp med Zakir Naik.

youtube

(Videolänk uppdaterad 20100515)

Följande citat 2:40 in i filmen. (Men följ gärna med i matematiklektionen innan; en pinsam apologetik? ;-)

... i religiösa frågor är endast vi (muslimer) säkra på att vi har rätt - de (icke-muslimerna) är inte säkra. Om de hade varit säkra, varför skulle de då ha tillåtit felaktigheter att predikas? Därför, i våra (muslimska) länder kan vi inte tillåta andra religioner, eftersom vi säkert vet att islam är den enda rätta religionen.

Får jag säga att jag anser att islam, det islam som i dag är ledande i hela den islamiska världen, på sätt och vis är vår tids fascism? Jag menar dock inte alls att generellt muslimer är fascister, inte heller djupt religiösa. Och jag vet att 2 av 3 muslimer i väst fullt ut förordar vårt samhällssystem. Men den roll politisk islam kommit att spela, med stort inflytande i den muslimska världen, innebär ju en radikalisering av islam (från 70-talet och framåt) och många av dem som inte förordar de västliga lagarnas frihet förespråkar ju sharialag. En lag som innebär att hänga eller stena homosexuella och våldtagna kvinnor samt hugga av händerna av tjuvar. (En motrörelse existerar även inom arabvärlden, det är jag medveten om och det är hoppfullt!)

Så länge inte stödet för verkligt moderata muslimer existerar och är tongivande inom religionen islam så finns det goda skäl att vara njugg mot krav från islam. Exempelvis mot krav på sharialag inom lokala kommuner i väst eller varför inte det krav på burka på sjukhus som tillmötesgåtts i Storbritannien (WP, BBC)? Eller det islamiska sjukhus för enbart muslimer (anklagas för apartheid) som inom två år planeras uppföras i Holland (Telegraph, Jyllands-Posten; svenska medier tycks inte ha tagit upp detta)?

I pipen ligger ju även islamiska banker och en del andra politiskt islamiska verksamheter. Med oljepengar samt hög både migration och ideologisk profil tycks en hel del kunna uppnås i projektet politisk islam i väst.

Det finns de som påstår att muslimska ledare uttalat mål att på längre sikt (typ mer än 100 år) ta över västvärlden, men påståendena känns ofta osäkra (som t ex detta) även om det inte framstår som otänkbart att politisk islam har det målet. Det skulle ju i så fall kunna realiseras genom migration och höga födelsetal. Hög migration vore nog inget större problem, bara vi handlade konsekvent efter nekande på frågor som t ex följande två: Vilken anledning finns att vi i dag ska böja oss för krav på att kvinnoförtryck genom religiösa krav på slöja, bortgifte eller andra könssegregerande regler av absolutistisk karaktär från politisk islam? Vilken anledning finns att inta en självspäkande roll vid talet om kränkningar när vi beskrivit omständigheter objektivt? Politisk islam verkar i vad de kallar dialog vilja få oss att förbjuda kritik av dumheter i det politiska islam, det måste vi förstå när exempelvis upprörd kritik kommer från dem som menar att kritik av politisk islam är rasistiskt eller liknande.

Här på senaste Vent på Hotair nämnde förresten i dag Robert Spencer att tongivande moderata muslimer är sällsynta och inte, som från vissa håll hävdas, en stark tongivande rörelse inom islam (hävdas exempelvis från radikalt vänsterhåll, t ex av Mattias Gardell; "Folkhemsislamism" i Islamiska brödraskapet, denna sociala rörelse a'la socialdemokratin, eller boken "Bin Laden i våra hjärtan" och så vidare. Finns det för Mattias Gardell några gränser i bejakandet av islamofascism? Islamiska brödraskapet såsom moderat islam! Tjenare...)

En slags samhällelig förening mellan kulturer är ju möjlig. Också mellan muslimer och andra, ateister likväl som andra religionsutövare. Men om någon part har en absolutistisk intolerant fascism som inte tillåter annat än den egna ideologin eller religionen kan den knappast bli en bidragande del i en levande mångfacetterad kultur. Att genom praktisk kallsinnighet, liksom genom förordande av tolerans, söka marginalisera intoleranta fascistiska strömningar inom islam är väl inte att vara anti-muslimsk eller hetsande? Enligt Mattias Gardell är det möjligen det. Men man måste ju få kalla saker vid dess rätta namn; om inte hängning av homosexuella eller stening av våldtäktsoffer är intolerant och fascistiskt, vad har vi då för begreppsvärld eller möjlighet att förorda motarbetande av det onda samt ett bättre kontrasterande alternativ? Men enbart kraven på s a s muslimsk apartheid (banker eller sjukhus för muslimer) eller rätt till särbehandling i sådant som är olagligt med avseende mänskliga rättigheter eller fel utifrån humanistiska värderingar är sådant som också måste motarbetas för att vi inte gradvis ska glida utför det sluttande planet och få humanism utbytt mot islamofascism.

-

För övrigt tyckte jag att Nyamko Sabuni (kulturellt med muslimsk bakgrund) gav ett imponerande habilt intryck i dagens frågestund i riksdagen. Kul! (Hoppas det nya integrationsdepartementet blir en politisk, och gärna även organisatorisk, framgång.)


-

Avslutar denna mässande post med att önska frid till alla fridsamma religionsutövare, både 2+2=3, 2+2=4 och 2+2=6 men även 2+2=0, ateisterna... Sorry, denna slutknorr var nog otillåtet dålig! Jag är bara en simpel bloggande apologet. Jag böjer mig!


Andra bloggar om: islamism, islam, politik, religion, europa, mattias gardell, moské, religionsfrihet