Politiker och andra under mordhot

Bland andra SvD och Aftonbladet skriver om att integrationsminister Nyamko Sabuni lever i dag under ständig bevakning efter rader av dödshot.


Några andra fall

Att en absolutistisk våldsam ideologi, islamismen, står bakom en stor del av hoten mot Nyamko kan vi nog räkna med. Andra mordhot vi sett var ju de mot Pim Fortuyn i Holland för några år sedan. Han sköts kallblodigt ner, dock inte av en islamist utan av en djurrättsaktivist på den politiska vänsterkanten.



En annan politiker som i dag lever under dödshot samt under ständig bevakning är ledaren för det liberala Frihetspartiet i Holland, Geert Wilder (han beskrevs nyligen i en Telegraph-artikel). Orsaken till hoten mot honom är ungefär desamma som för Nyamko och Pim, nämligen att han uttryckt orolig för separatism hos invandrargrupper, och främst hos muslimer. Det lär redan lokalt finnas minst ett område i Holland som följer principer i islamisk lag. Det råa ritualmordet på filmskaparen Theo van Gogh utfördes av en militant islamist som senare under rättegången inte visade ett uns av ånger utan istället, inför Theos moder, skröt om dådet. (Theo var tydligen bevakad, en självklar åtgärd efter mordet på Fortyun, men mördaren fann ändå sitt tillfälle.)

Vidare lever den italienska politikern Daniela Santanche med dygnet runt-skydd på grund av mordhot efter uttalanden hon gjort om slöjan. (Henne bloggade jag om här.)


Bland otaliga andra som mottagit mordhot från islamister finns den framgångsrike kanadensiske journalisten Irshad Manji liksom den danske politikern Naser Khader. Dessa är sekulära muslimer och det finns många andra sekulära muslimer som lever med bevakning p g a mordhot. Sedan har vi ju hoten mot de danska tecknarna av Muhammedkarikatyrerna. Vidare hoten från muslimer mot världskulturmuseet i Göteborg för ett par år sedan, där en tavla plockades ner efter ett hotbrev med hänvisning till ritualmordet på Theo van Gogh, är ett exempel där iofs ingen längre är hotad men yttrandefriheten kom att inskränkas.


Lärdom att dra

En lärdom vi bör kunna dra efter mordet på Pim Fortyun är att det sätt på vilket politiker beskrivs i medierna nog påverkar riskerna för attacker. Pim beskrevs , även av mer erkända politiska kommentatorer, som en nazianstruken rasist. Detta trots att han inte var mer än en liberal som ifrågasatte invandrings- och integrationspolitiken och i efterhand har frågan ställts om invektiven mot Pim kan ha varit en orsak till mordet. I SVT-programmet Existens för ett par veckor sedan gavs, mer eller mindre sublimt, bilden av Nyamko Sabuni som en som jämte Naser Khader och Ayaan Hirsi Ali såsom varandes invandrare verkade som alibin för en högerextrem politik. Programmet hade alltså inte förmågan föra ett resonemang kring betydelsen av assimilation vid integration utan istället buntade man uttryckligen ihop dessa tre, som problematiserat att invandrarkulturer (inte bara islam) ibland delvis går stick i stäv mot våra lagar och mänskliga rättigheter, som vore de ett gäng högerextremister; "Nyamkos lila blåa" benämndes Sabunis bok (**). Om nu någon enskild faktor bidragit till att hotet mot Nyamko ökat antar jag att det kan vara SVT:s program Existens.

För övrigt anser jag att det är allvarligt att Sverigedemokraterna och deras politiker och anhängare så ofta beskrivs som nazianstrukna av journalister eller kommentatorer (bland annat Bloggen Bent har beskrivit SD på detta sätt). Detta är ett medvetet men onödigt förgrovande av det politiska klimatet som inte gagnar demokratin. Missgynnandet av demokratin kommer sig dels av att osaklig kritik används för att stigmatisera och kväsa röster i debatten och dels av det möjliga politiska våld -- såsom mordhot -- som kan tänkas följa i spåren av de föråande beskrivningarna och ett råare politiskt klimat.


Upprop för Nyamko

Skriv förresten gärna på detta upprop för Nyamko Sabuni! (Något mer om det här.)

-

(**) Denna sekvens kan ses på SVT:s arkiv. Klicka på denna sida i högerspaltens "Se fler program och klipp" och välj sedan "Samhälle och Dokumentär" och "Existens" 20 februari. Uppläsare säger 3:00 in i programmet om boken "'Sabunis lilla blåa' eller 'Flickorna vi sviker' som hon själv kallar den; en pamflett...". Det "hon själv kallar den" är alltså bokens titel och det Existens kallar boken är det man hävdar att boken heter, trots att det bara är ett påhittat nedsättande epitet. Nedsättande är ju även epitetet "pamflett".

15:00 in i programmet är avsnittet om Subani, Ayaan Hirsi Ali och Naser Khader som sägs vara antingen tuffa superhjältar i vissa människor ögon, medan andra anser att de är alibin som utnyttjas för att föra fram åsikter som inte skulle vara rumsrena från en vit politiker, där det senare tycks vara Existens egen konstruktion som med tanke på överdriften i begreppet "hjälte" torde vara avsett att framstå som det mest rimliga.


Andra bloggar om: politik, samhälle, demokrati, yttrandefrihet, nyamko sabuni, mordhot, islamism, holland, pim fortyun, geert wilders, naser khader, daniela santanche, theo van gogh