För finansiering lär krävas minst lika stora skattehöjningar som andel av inkomst, vilket inte är gratis utan kommer att minska tillväxt och ekonomi och blir därmed inte tillräcklig.
Bra bloggat om detta; Danne Nordling:
Roosevelts New Deal förlängde depressionen
Obamas finanspolitiska jätteunderskott blir 14,5 procent
En orolig notis har även Johan Westerholm.
Vad sägs om Lars Jonungs kommentar i denna DN-krönika:
"...sannolikheten är hög att [kontrakt och tekniker, uppfunna av USA:s främsta hjärnor inom finansiell ekonomi] också kommer att bidra till den största socialiseringen i USA:s historia - om den federala regeringen tvingas ta över det finansiella systemet."Låter onekligen som "Obama-style"...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning om USA:s krispaket: DN; SvD; Sydsvenskan; AB
Andra bloggar om: politik, ekonomi, finanskrisen, krispaketet, Geithner, USA, Barack Obama, Obama
Comments
One response to “Notiser om Obamas krispakets storlek”
Krispaketet kommer till största delen finansieras genom att penningmängden ökar. När bankerna lånar ut pengar skapar de helt nya pengar. Pengar försvinner däremot när amorteringar görs. Men detta innebär att staten aldrig kan göra några större amorteringar på sina lån eftersom penningmängden skulle minska. Detta skulle skapa en ekonomisk kris.
Staten har inte i heller någon större möjlighet att höja skatterna för att amortera på sina lån. Skattehöjningarna skulle leda till att skatteintäkterna sjunker (och att arbetslösheten ökar). Detta hände i Sverige 1994 när S vann valet och S fick dra ned på de offentliga utgifterna ännu mer. De stora statliga lånen kan därmed enbart administreras genom att penningmängden ökar i ännu högre takt. Man försöker att inflatera ned lånen genom att minska dollarns värde.
Obamas krispaket kommer att misslyckas eftersom det inte är konsumtionen som skapar produktionen. Det är sparandet (avstående från konsumtion) som skapar produktionen och produktionen skapar i sin tur konsumtionen. Företagen betalar sina utgifter innan de får in försäljningsintäkter och därför är det sparandet som skapar produktionen. Lönerna betalas således ut genom att det finns sparade pengar. Det är sparandet som skapar efterfrågan på konsumentprodukter (och inte lönerna).
På kort sikt kan krispaketet lyckas om företagens ägare väljer att spara de nyskapade pengarna i sina företag. Pengarna kommer i så fall att användas till ny produktion. Men på lång sikt har denna åtgärd alltid lett till att företagens ägare har ökat sin konsumtion. Detta innebär att sparandet minskar och att färre pengar används till att finansiera ny produktion.
Skicka en kommentar
Kommentera relevant och undvik invektiv.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.