Har vi marknadsekonomi? Maud dyrare än härdsmälta

Såg BBC-artikeln New name for a new economy?, av Stephanie Flanders som om marknadsekonomins tillstånd skriver detta:

"Do we need a new name for the kind of economy we live in today? I ask because it's becoming a bit of an issue.

20th anniversary celebrations of the fall of the Berlin WallWe started the week celebrating the 20th anniversary of the fall of the Berlin Wall. It was, everyone agreed, ironic to be marking the fall of communism, when less than a year ago capitalism itself had seemed to be on its knees.

Capitalism has survived. But it's not the capitalism we thought we had. When you consider the scale and scope of government involvement in most of the advanced economies right now, "free market capitalism" seems a bit of a stretch.

[...]

The last 20 years were supposed to be about the end of the era of big government. And yet, public borrowing in the leading "free market" economies - Britain and the US - has never been as high as it is today, outside times of war.

[...]"

Men författaren menar att Adam Smith och John Stuart Mill var skeptiska till fria finansmarknader. Jag tror mig ha läst tillräckligt av dem för att misstänka att det här miss- eller övertolkas. Den expansion av offentliga åtaganden vi sett har inte heller med ordnade finansmarknader att göra, utan med reglering av dem -- politiska beslut om lån med låg säkerhet -- där kostsamma försök gjorts att rätta till följderna av detta.

Vidare ser vi en direkt expansion av statligt inflytande i ekonomin, inte minst inom sektorer som energi, pådrivet av extremt hypad klimatpolitik.

Spanien har nu stora subventioner av "grön energi", där varje jobb i den sektorn enligt en utredning kostar staten motsvarande 5.3 milj kronor, vilket har skapat massarbetslöshet; nu 20 procents arbetslöshet och en ekonomi i fritt fall. Men samma inriktning i politiken har vi nu, bortåt ett decennium senare, i Sverige samt i andra europeiska länder.

Maud tycks nu subventionera alternativ energi med mer än 100 mrd kronor (regerings-artikel) där exvis vindkraft subventioneras med lagstadgade avgifter på enligt planer upp till 10-tals mrd kronor per år (omfördelning med elcertifikat) är det långt mer än härdsmältan 1979 på Three Mile Island (Harrisburg) kostade, där ingen skadades och vilken totalt ska ha kostat motsvarande 6.7 mrd kronor (Wikipedia).

Men vad vet jag...

Skulle ett klimatavtal i Köpenhamn initiera globala utsläppsrätter (nu är nog det troliga att man inte sluter bindande avtal, utan någon form av avsiktsavtal bl a avvaktande vad USA:s kongress beslutar) innebär det ännu ett språng mot politisk intervention i ekonomin.

Stödd av den "ickesocialistiska" alliansen.


Media om klimat och ekonomi: Ny Teknik, BLT, VG, TA1, TA2, SDS1, SDS2, SDS3, SvD1, SvD2, SvD3, SMP, Politiken1, Politiken2, KB, Riks24, Riks24, HD, DN1, DN2, Dagen, Barometern, GP
Andra bloggar om: samhälle, miljö, ekonomi, marknadsekonomi, politik, klimatpolitik, energi, energipolitik, Spanien, Sverige, Maud Olofsson