Som jag nämner i mitt förra inlägg tycks SVT nästan ifrågasätta att man alls tar upp fallet Lars Danielsson. Som om inte politruker inte längre skulle behöva stå till svars inför grundlag och förordningar och att kommissionens arbete och slutsatser av första dygnets respons på tsunamikatastrofen plötsligt skulle vara oviktigt. Även DN ifrågasätter, genom den fråga de låter läsarna ta ställning till samt genom en del utredningskritik, om det är rätt att ta upp detta fall igen, nu när bevis ställda mot en vänsterstyre hittats.
Jesper Lindau, som nu -- som den vänsterjournalist han verkar vara -- förärats en daglig radioshow och ledde Studio Ett i dag, tog inte heller upp detta och på Ekot lägger man saken som en nyhetsnotis bland andra om att Hirschfeldt vill ta upp det igen. Men inget mer. Mitt i nyhetsprogrammen. Helt sjukt loj behandling får alltså sossemärkta lögnare. Förresten motiverade Lotta Gröning i sin senaste som alltid närmast freakshowmässigt intelligensbefriade analys följande plädering för att inte ta upp Danielssons (och förra regeringens?) fiffel:
Lars Danielsson har betalat ett högt pris för att inte säga sanningen. Han har blivit till allmänt åtlöje och degraderats i arbetet.Ja, men är det inte en ynnest att få vara kvar på en arbetsplats om man inte talar sanning om de viktigaste av saker samt dessutom inför ed? Nähä, så funkar det kanske inte i rörelsen, där Lotta Gröning är nån slags (osannolik) "åsiktsmaskin", ledarskribent mm. Därefter:
"Turerna kring Danielsson har säkert också betydelse för socialdemokraternas valförlust."T o m hans parti har man alltså gett sig på! Ja, då måste han ju få lämnas ifred! Tur förresten att valförlusten inte berodde på den vänsterpolitik som Gröning förespråkade...
-
Nåväl. Trött på politik och etablissemang som håller varandra om ryggen? Det finns en som möjligen håller sig själv om ryggen samt anses vara världens bäste i sin gren av nästan var tredje person i det land där han verkar, men som inte kommer så bra överens med en av sina ledare (en kanske något snusförnuftig sådan?).
Lasse Lagerbäck svarade nyligen på frågan om Zlatan var given i startelvan, att han naturligtvis alltid har en chans när han är i form... Alltså inte ett otvetydigt klartecken ens om han är i form. Duger ett sådant svar till den med det ego som visas upp i följande faktiskt rätt underhållande intervju.
Tydligen inte. Tala om sig själv i tredje person gör ju förresten bara de riktigt stora, som Muhammed Ali, Magnus Ore... nä förresten!
Andra bloggar om: politik, fotboll, lotta gröning, zlatan, ajax, lars danielsson, mediekritik, regeringen, socialdemokraterna
Comments
3 Responses to “Danielsson-anhangets haverism vs. zlatanism”
Hur Aftonbladets läsare lyckas få Lagerbäcks fullständigt logiska uttalande om Zlatan till "rasism" övergår mitt förnuft. Det börjar likna amerikansk PK-retorik om "institutionalised racism against blacks". "Fight the man" och allt det där.
A och O för en kvällstidningsournalist, i alla fall på sport och nöjesredaktioner, verkar vara att antingen råmobba "den ene" eller också råmobba "den andre". Bara inte den mobbas som för tillfället har vinden i ryggen. Ett säljande grepp. Mer genomtänkta än så har jag svårt att föreställa mig de journaliserna.
Minns att Aftonbladet ledde nån slags mobbningskampanj mot Zlatan, för att han inte kunde hantera intervjuer tillräckligt ödmjukt.
Möjligen är det ju en tröst att AB:s mobbning bara är ytlighet, men drevmentaliteten är ju inget vidare trevlig, nej. (Det är nog inte heller alldeles omöjligt att Zlatan avstod Egypten för att han inte ville riskera att skadas i en ickematch, att Lagerbäck lovar att satsa hårt på honom och att dispyten, till journalisterna förtret, löses upp till intet. *Vem* ska de då mobba?! :-) )
Fast iofs. Om de mobbar någon riktigt mycket, då blir ju den andre riktigt "förgudligad" (eller hur man säger). Upphöjd.
Gäsp, måste sova nu!
Skicka en kommentar
Kommentera relevant och undvik invektiv.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.