Etanol felsatsning. Diesel lika bra och bättre

Etanolen

Nu uppmärksammas visst i DN en forskare, Thorbjörn Rydberg, som arbetat internationellt i studier kring biobränslen. Han påpekar att etanol inte är försvarbart som drivmedel. Detta eftersom etanolens framställningsprocess tar så mycket energi i anspråk att den inta kan bli miljövänlig. Jag skrev om detta här, där jag länkade till kanadensisk forskning som visar att etanolen spär på CO2-utsläppen. (I posten kan du även läsa om regnskogar i Brasilien, som skövlas för att ge oss etanol; vi importerar 80 procent av vår etanol från Brasilien och kan själva inte producera mer än en bråkdel av vårt behov, men miljövänligt är det ju inte och "etanol-utmaningen" är därmed ointressant.)

Detta är dock gammal kunskap. Att etanolframställningen hade energibehov och därmed utsläpp som gav negativ miljöpåverkan visste vi redan på tidigt 90-tal, men då sökte bönderna alternativa inkomster och drog igång etanolproduktion i Sverige. Bondekoperationen fick miljarder för att starta etanolproduktion samt framställde sig som de renaste miljöänglar (trots att man samtidigt motsatte sig krav på dyr miljödiesel, miljöskatter och andra miljökrav för jordbruket) och radarparet Olof Jaha-johoansson och Göran Persson pytsade ut några miljarder på ett etanolprojekt och en av bondekooperationen driven produktionsanläggning i Östergötland. Inom ramen för etanolsatsningen utgår ju även stora subventioner för att möjliggöra försäljning av bränslet. (Den subventioneras dock inte lika mycket som vindkraftens kanske upp till 65- eller 70-procentiga subvention, men dock med ett antal kronor per liter.)

Förekomsten av etanol på marknaden och dess attraktivitet för konsumenten just nu är alltså resultatet av en politiskt storsatsning. Dess förekomst är inte en spontan, naturlig effekt av dess konkurrenskraft eller naturliga miljövänlighet. Visst kan det verka fint att det s a s luktar gott om bilen, men det är rätt lyxigt att åka på potatis eller sockerbetor. En lyx som skattebetalarna står för och som samtidigt drar undan intäkter av miljöskatter på billigare fossila bränslen. Och dessvärre är alltså lyxen inte ens miljövänlig, utan ger enligt forskare koldioxidutsläpp motsvarande dieselbilar; om det längre ned.

Nu importerar vi alltså 80 procent av etanolen och forskare tror inte att vi kan producera mer än en bråkdel av vårt behov nationellt samt att bränslet dessutom kan vara en felsatsning såväl miljömässigt som ekonomiskt (att exempelvis använda åkrar ger stora utsläpp vid produktion och dessa både behövs för den matproduktion de lämpar sig bäst för, men att ta material från skogen gör att skogarna utarmas från naturliga näringsämnen; men istället skövlas nu statligt ägd natur i Brasilien).

(Uppdatering: Jag citerar i en ny post hård kritik mot regeringens etanolpolitik.)


Miljövänliga bränslen

Som Thorbjörn Rydberg skriver och jag tidigare påpekat är diesel ett av de mer miljövänliga bränslena, som ger en mera fullständig och därmed mer energieffektiv förbränning och låg bränsleförbrukningen. En relativt stor bil kan vid långkörning gå på nedåt 0,3 liter per mil! Låg förbrukningen ger alltså låga CO2-utsläpp. Thorbjörn skriver:

"Det är kanske till och med mindre dåligt att köra en snål diesel, som kan klara sig på 3-4 liter/100 km än att köra en etanolbil som drar över en liter per mil"

Bensinbilar som drar 0,6 - 0,8 liter per mil släpper alltså ut dubbelt så mycket koldioxid. Vidare är dieselmotorns karaktär ett kraftigt vridmoment på låga varv vilket faktiskt -- i motsats till dess rykte -- gör den ganska kvick. Inte minst klarar den svåra förhållanden, som körning med släp eller kraftiga motlut, bra.



Sen partikelfiltret kom på 90-talet har diesln blivit ren som katalysatorrenade bensinbilar och med common rail-tekniken är de väl responssnabba och vibrationsfria som bensinbilar. Inte undra på att dieselbilar säljs mest i Europa! Men i Sverige straffbeskattas fortfarande dieseln, som någon gammal symbolisk tankeförstenad, men likafullt vettlös, "miljöåtgärd". (Att svensk konsensus-konservatism har ett antiintellektuellt drag är ...förmodligen inget att göra något åt.) (Uppdatering: Sverige har delvis kompenserat för straffbeskattningen. Hälften av Europas bilförsäljning är dieslar samt 19 procent är det i Sverige; Epoch Times. Mer info i not (**).)

Dieseln ar alltså ungefär lika bra som etanol koldioxid-mässigt (när etanolens totala produktionspocess inkluderas, vilket Thorbjörn menar att etanolförespråkare inte brukar göra), men naturligtvis bättre ekonomiskt samt för Brasiliens regnskogar och utifrån s a s biosfärisk miljöaspekt (man förbränner alltså en del olja för att omvandla stora mängder växtdelar till ett bränsle med ganska lågt energiinnehåll).

Det bästa miljöalternativet är annars, naturligtvis, eldrift. Då det opraktiska med el är den korta körsträckan finns ju hybridbilar -- el samt bensin -- på marknaden. Dessa är naturligtvis mycket miljövänliga, men dieselbilen står förmodligen inte långt efter hybridbilen, med tanke på dess låga förbrukning. Hybridbilarnas funktion begränsas även något av dessa låga motoreffekt. Men för kortpendling och stadskörning antar jag att hybridbilarna är kalas!

Sen finns, ser jag nu, visst numera även hybridbilar med diesel: miljofordon.se


Europeiska dieslar:

Renault diesel


Mercedez dieselhybrid.



(BTW: Westerstrand gav idén till denna post.)


-


(**) Tydligen har tidigare alliansen drivit på (DN) med KD för likvärdig beskattning med bensinbilar och moderaterna "harmonisering", alltså inte diesel som gynnat miljöalternativ. Artikeln om förra årets skatterabatt för nya dieslar under 3 år, vilket gav dessa bilarna tidsbegränsad likvärdighet med bensin, inte helt utjämnat eller gynnat dieselpris för de i dag miljövänliga dieslarna. En halvmesyr som alltså trots allt ökat dieselförsäljningen.


Andra bloggar om: miljö, etanol, diesel, bensin, bil, bilen, bilism, energieffektiv, koldioxid