Replik: Munkhammars replik bekräftade problemet

Svar på Johnny Munkhammars replik i bloggens "vallondebatt".


Jag tackar Johnny Munkhammar för repliken Utländska influenser byggde landet, men min kritik, att historisk invandring inte kan jämföras med dagens, bemöttes inte. Istället upprepades den felaktiga jämförelsen.

Förstod inte relevans i jämförelse av anställda i invandrarföretag och jordbruk. Jag har ingenting emot invandrarföretag. Munkhammar vet dock att inte ens hälften av utomeuropeiska invandrare har arbete, där han i rapporten Sant och falskt om svensk tillväxt och arbetslöshet (Timbro 2006) om sysselsättninggrad bl a skrev att "extremt låga siffrorna gäller invandrare från tredje världen, främst Asien och Afrika. Av väletablerade invandrare från Asien som har bott i Sverige 10–20 år är endast hälften definierade som sysselsatta (från vilket ska dras den sedvanliga luften i sysselsättningssiffrorna)".

Gåtfulla argumentet fyra gånger fler anställda i invandrarföretag än i jordbruk tycks strategiskt, då jordbruket senaste sekel och decennier haft en närmast exempellös rationalisering, där en majoritet av befolkningen arbetade i jordbruk på 1800-talet men efter flerdubblad avkastning nu 2-3 procent gör det. Fast jag inte förstår vad argumentet skulle säga, hur blir omsättningsjämförelsen?

Jag välkomnar invandrare som driver företag. Jag känner till historisk invandring och utländska investeringar i Sverige som ledande järn- och träexportör. Johnny slog med fakta in öppna dörrar, men min kritik av jämförelse av olika invandring undveks. Dagens invandring kan inte jämföras med historisk arbetskraftsinvandring, som århundraden tillbaka per sekel var högst någon procent av befolkningen. Invandring idag minst 100 gånger större och annorlunda.

Munkhammar föreslår inte minskad asyl- och anhöriginvandring, men vill utvidga den med arbetskraftsinvandring. Arbetslinjen är såklart klok, men vad säger Munkhammar om kulturella utmaningar? Det finns kulturella implikationer som forskning antyder att inga ekonomiska reformer löser.

Munkhammar hoppas säkert att hans förslag om ekonomiska frizoner löser problemen i de segregerade områden med utomeuropeisk invandring, i bl a Storbritannien, Tyskland och Sverige, där kanske hemspråk talas och man bortsett från bidragen lever som i sina hemländer. Studier visar dock att radikalisering bland Storbritanniens och Tysklands muslimer ökar för andra generationens invandrare och högutbildade. Mirza, Senthikumaran och Ja'far angav i en studie (Living Apart Together) att 37 procent av muslimer på 16-24 år anser att de som lämnar islam bör dödas. Bland muslimer över 55 år önskade "bara" 19 procent dödsstraff för den som lämnar islam. I en studie av Tariq Modood påvisade större radikalisering bland högutbildade muslimer. Han kommenterar det i detta klipp från brittiska dokumentären What Muslims Want.



Twinglyfiske till relaterat: SMP, SvD
Andra bloggar om: samhälle, historia, valloner, migration, integration, invandring, Johnny Munkhammar

Replik. Munkhammar: Utländska influenser byggde landet

Efter posten Invandringsdebatten: Vallonmyten gav jag Johnny Munkhammar, moderater bakom en rapport samt Jan Guillou inbjudan till replik, och Johnny Munkhammar sände mig denna replik:

* * *

Utländska influenser byggde landet

Magnus Andersson kritiserar att jag i något sammanhang har lyft fram invandring redan på 1600-talet – då av ett 1000-tal valloner – som ett exempel på att invandringen har haft stor positiv betydelse för utvecklingen av Sverige, våra företag och vårt välstånd.

Han jämför antalet med det flyktingmottagande vi har varit öppna för under senare decennier och konstaterar att det senare är betydligt större. Ingen har förnekat detta. Sverige har av humanitära skäl tagit emot många flyktingar.

Detta förtar dock inte att den öppenhet för frivillig migration som har kännetecknat Sverige under stora delar av vår historia har varit viktig. Vallonerna må ha varit ett begränsat antal, men de hade förstås avgörande betydelse för utvecklingen av den tidens viktiga järnbruk.

Men vi behöver inte uppehålla oss vid bara den gruppen. Spendrup, Zoega, Bonnier, Cloetta och Felix är några invandrare vars namn vi direkt associerar till de viktiga företag de grundade. Men invandrare har grundat många företag utan att sätta sina namn på dem.

Louis de Geer var således invandrare och startade en mängd företag. Men inte bara företag utan också flera av våra städer. Tyskarnas roll i grundandet till och med av Stockholm var central – likaså dominerade de i övriga Hansan. I Visby talades tyska. Göteborg utvecklades i hög grad av holländare – staden är byggd med Amsterdam som förebild.

Invandrare har stått för många innovationer. Ta Palmstruch, vars bank i Stockholm blev den första i världen att ge ut sedlar. Eller Eskilstuna, som i egenskap av fristad med stor invandring blev centrum för innovationer inom smide.

Den svenska industrialiseringen byggde i hög grad på omfattande kontakter med och invandring från Storbritannien. Flera invandrare, som William Gibson och Alexander Keiller, grundade industriföretag.

En stor våg av invandring bröt fram 1945-1970, då 10 000-tals arbetare rekryterades varje år från Finland, Jugoslavien och Turkiet. Svensk industri hade inte haft en chans att utvecklas så väl utan denna invandring.

1970 stängde LO gränsen för arbetskraftsinvandring. Partiet följde LO:s kongress. Sedan blev det flyktingar, ett mottagande som är viktigt men motiverat av humanitära skäl. Nu har Alliansregeringen åter öppnat Sverige för arbetskraftsinvandring, vilket är bra.

Det finns idag över 70 000 företag som drivs av invandrare eller barn till invandrare. Dessa företag ger jobb åt minst 250 000 människor, vilket är mer än fyra gånger så många som arbetar i jordbruket. Antalet invandrarföretag tredubblades på 1990-talet. Vart femte nytt företag startas i dag av invandrare eller barn till invandrare.

Magnus Andersson har rätt i att vallonerna inte har stått för hela det svenska välståndet. De utländska influenserna är viktigare och bredare än så.

Johnny Munkhammar
Företagare, författare, riksdagskandidat (m)

Läs mer i Anders Johnsons kommande bok: http://www.sns.se/zino.aspx?ProductID=914

* * *

----
Denna diskussions alla inlägg här.

Andra bloggar om: samhälle, historia, valloner, migration, invandring, Johnny Munkhammar

Invandringsdebatten: Vallonmyten

1600-talets invandring av valloner används ofta i dagens invandringsdebatt, t ex av Jan Guillou [1]. Johnny Munkhammar (m) använder det i försvaret av sitt förslag om ekonomiska frizoner i förorten [2] och moderaterna i en rapport om invandring och integration (pfd) [3]. Första google-träff på valloner och invandring är en flashbacktråd där valloner får försvara nuvarande invandring som utvecklande. Dagens invandring antas likna den som på 1600-talet gynnade Sverige och därför gör begränsning av invandring Sverige fattigt.

Vallonernas betydelse som invandrare och jämförelsen med dagens invandring är dock på flera sätt felaktig. Visst har vår överlevnad historisk i hög grad varit beroende av influenser utifrån, men inte av en invandring som storleksmässigt eller i övrigt liknar senare decenniers invandring.

I Bokförlaget Forums Boken om Sveriges historia beskrivs i avsnittet om stormaktstiden (av Kekke Stadin) följande:

"“Vallonmyten” har den traditionella bilden av den invandrargrupp som framför allt förknippas med stormaktstidens järnsmide kallats av sentida historiker. Enligt denna traditionella bild beror den svenska järnhanteringens och då framför allt stångjärnssmidets stora framgångar under 1600-talet på vallonerna från Belgien. Anledningen skulle vara vallonernas större skicklighet, idoghet, pliktkänsla och driftighet, men allt detta är en myt, menar moderna forskare."

Sen nämns hur vallonerna kom hit genom de nederländska finansmännen Louis de Geer och Welam de Besches försorg och här arbetade på de bruk som köpts upp i Uppland samt i Finspång och Norrköping.

"Gruppen var inte särskilt stor, totalt rörde det sig om 870 immigranter, inklusive barn. Den kontinuerliga immigrationen av smeder från Tyskland och andra delar av Europa torde ha varit minst lika omfattande som den vallonska."

Alltså nästan 900 vallonska immigranter under 100 år till en befolkning på cirka 1.5 miljoner invånare (dagens gränser). Som jämförelse nettoinvandrade förra året knappt 6800 somalier [4]. Cirka 1000 av dem ska visst ha slagit sig ned i Borlänge där 1:a majtåget i år ska ha sett ut så här (via PI)...



Åter till vallonerna. I texten beskrivs sen hur de arbetade på lite annorlunda sätt, med större masugnar och specialisering i arbetets organisation, men även vad som skapat berättelsen om valloner som invandrare:

"Det speciella med vallonerna inte så mycket deras yrkesverksamhet. [...] Det som skapat myten om vallonerna handlar snarare om att de drygt 250 personer, som immigrerat till de uppländska bruken, och bara den gruppen, inte integrerades i det svenska samhället. Långt fram i tiden levde dessa och deras ättlingar som en från den omgivande landsbygdsbefolkningen isolerad grupp. Ännu i slutet av 1700-talet gifte sig 70 procent av dem endast inom sin egen grupp. Det speciella med vallonerna var att de behöll sitt språk och sina seder och bruk från hemlandet och därigenom sin grupps identitet. Till skillnad från andra grupper blev de inte helt och fullt svenskar. De förblev valloner."

250 segregerade/separerade arbetande valloner av landets då 1.5 miljoner invånare motsvarar idag cirka 1500 personer. Kan detta jämföras med dagens situation?

1600-talets vallonska invandring motsvarade 0.06 procent av landets befolkning. Om vi antar att invandring från Tyskland och övriga Europa var hela 5 gånger större skulle den för århundradet motsvara 0.3 procent av befolkningen. 2009 var den utomeuropeiska nettoinvandringen 54 000 personer [5], motsvarande 0.6 procent av befolkningen. Det blir under ett decennium 6 procent och för ett sekel 60 procent av ursprunglig folkmängd. Givet höga fruktsamhetstal borde utomeuropeisk invandring ett århundrade kunna motsvara bortåt hela aktuella befolkningen.

Nuvarande utomeuropeiska invandring kan alltså storleksmässigt motsvara 200 gånger 1600-talets europeiska arbetskraftsinvandring.

Jan Guillou har hävdat att...

"...den flyktinginvandring vi haft i Sverige de senaste tio åren alldeles för liten för att slå igenom mer i den framtida svenska nationaliteten än vad vallonerna gjorde."

Är vissa skrupelfria?


Referenser:
[1] Jan Guillou använde argumentet i debattartikeln Snart lika svenska som Hamilton och Wachtmeister, i Aftonbladet 1996.
[2] Gör Rosengård till ekonomisk frizon, av Johnny Munkhammar. Newsmill 2010-01-18.
[3] Moderata samlingspartiets arbetsgrupp mot utanförskap och segregation, 2009: Fler vägar in – nycklar till Sverige och det svenska samhället
[4] SCB:s databas Invandrare och utvandrare efter medborgarskap och kön.
[5] Ibid.


Invandring och integration i media: SMP, SMP(2), HD, HD(2), DN, DN(2), Dagen(2), Dagen(3), Dagen(4), BLT, SvD, SvD(2), GP, GP(2), GP(3), SDS, SDS(2), SDS(3), Barometern
Andra bloggar om: samhälle, historia, valloner, media, mediekritik, migration, invandring, massinvandring, moderaterna, Jan Guillou, Johnny Munkhammar, Borlänge