Jesus i gammal visa och rock'n roll

Vill du läsa politik, sluta då läsa här!


Vet inte om många/några av er läsare kommer att fatta denna bloggpost. Den är nog inte riktigt som de tidigare, men-men... Hispa-varning på Magnus Orerar? Närå! Bara lite frikyrko-nostalgi från en period när den karismatiska rörelsen var som mest i farten, för sådär 25-35 år sedan. (Några hundra besökare på posten bör ju innebära att någon/några känner igen det nedan. Kommentera gärna i så fall.)

Detta kan alltså vara helt "off" och utanför era referensramar, och därmed bara kufiskt och fel -- mossigt kristet till råga på allt! (**). Detta handlar i alla fall om musiker inom frikyrkosfären. En svensk sångare "från gamla dar" samt två modernare amerikanska artister.


Einar Ekberg

Nostalgi fanns det verkligen i rutinerade Tom Alandhs fina SVT-dokumentär om den inom Pingströrelsen på 1900-talet enormt stora sångare Einar Ekberg (Wikipedia, Bo Strömstedt). Reportaget utgick bl a snyggt ifrån texter från en bok om Einar Ekberg som Mattias Agnesund (hemsida, blogg) har skrivit. Det avslutades även smakfullt med sång av fysiskt handikappade Mattias, som förutom att han ju bidrog till Alandhs research om Einar nog även, med sina kommentator, även torde ha varit viktig för återgivningen av tankegångarna i en frikyrklig miljö. (Man tog förresten upp att tron fick Ekberg att skjuta upp en amputation av ett av cancer angripet ben, vilket kom att leda till hans död. Detta minns jag nämndes i frikyrkor 20 år senare, på 70-talet.) När Einar i kvällens program tog ton i "Någonstans bland alla skuggorna" medger jag att ögonen fuktades. En fantastisk innerlig röst förknippad med barndomsminnen.

Programmet kan ses här (länk i menyn "se dokumentär"). Man kan numera på SVT:s sajt se alla program en månad efter att de sänts. Detta program under högermarginalens "Se fler program och klipp" och "Samhälle och dokumetärer".


Larry Norman

Tidigare i dag Youtubade jag på en gammal kristen rockräv jag inte hört på länge. Första klippet nedan är ett par lugna låtar av Larry Norman. Han är en "born again"-kristen, naturligtvis acklimatiserad i en "born again"-kristen miljö där man ju ofta skrämts med att "Jesus kommer tillbaka och lämnar dig kvar i antikrists våld!", vilket klippets båda så vackra låtar faktiskt handlar om. (Religionsförföljelse och religioner som inte drar jämt med andra religioner är ju reell erfarenhet i historien -- bl a för aposteln Johannes, som i Uppenbarelsebokens skrev om armageddon -- och kan säkert vara det som berättelsen har sin grund i; är inspirerat av. Nåväl, skrämmande var i alla fall budskapet för vuxna och oskyldiga stackars barn på 70-talet. I detta klipp sent 80-tal är kanske skrämseln något nedtonad, men den finns kvar där! I en annan i dubbel bemärkelse grym Norman-låt heter det f ö "He's an unidentified flying object, coming back to take You home" och fortsätter med att man nog inte var redo och därför lämnades kvar ”alone”. Juste!)

Larry Norman har enligt Wikipedia fått lovord av Bob Dylan -- "I’m a big fan" -- där Dylans första kristna plattas titelspår, Slow Train Coming, sägs vara inspirerad av Norman. John Cougar Mellencamp ska vidare ha sagt "Norman’s music changed my life" och Van Morrison ska ha sagt sig vara ett stort fan samt ha Normans alla skivalbum.

Six Sixty Six / I wish we'd all been ready (Videon försvann...)

Song for a small circle of friends




Keith Green

En annan, tycker jag, minst lika intressant musiker var Keith Green (Wikipedia), som dock omkom i en flygolycka tidigt 80-tal. Keiths signum var ett innerligt engagemang som berörde lyssnarna. Jag ser honom som en grym kreativ låtskrivare och skicklig driven artist, men som ändå framför allt kännetecknades av innerligheten.

Your Love Broke Through




Här även ett klipp från en konsert som enligt kommentar på Youtube hölls strax innan Keith gick bort. Låttitel "Asleep in the light". En uppmanande och krävande låt för radikal kristendom.

(Uppdatering: Keith Green gillades nog också av Bob Dylan, som tydligen var med och lirade munspel på en platta. Detta under Dylans kristna period, såklart. Många coolhets-poäng där i frikyrkogruppen! *lol* )


Det finns mer med dessa artister på Youtube men nu går denna väckelsekristna bloggpost mot sitt slut, så vakna upp och sök dig fram till frälsning! Känner ni er bättre nu? Nåja, hoppas ni gillade musiken i alla fall.



BTW: Jag är i dag ingen bokstavstroende men inte heller ren ateist. Definierar mig nog som "sekulariserad kristen" eller agnostiker (med fascination för tron på metafysik, rit och liknande -- såsom det övernaturliga i Kaj Munks skrifter). Jag kallar mig gärna kristen men önskar inte missionera. Möjligen smygmissionera i bloggposter om frikyrkonostalgisk musik... Nåväl. Nämnda artisterna tycker jag var värda en bloggpost. Även Norman och Green fick ju mina ögon att fuktas lite. (Har du min bakgrund snyftade du kanske lite med mig. ;-)

-

(**) Nu gillar jag iofs att vara en smula udda och -- kanske misstag att erkänna det -- föra er som läsare in i mina förhoppningsvis i någon mån egna tankebanor.


Andra bloggar om: einar ekberg, larry norman, keith green, kristen musik, frikyrka, nostalgi, kultur, grymma texter