Började skriva en kommentar under Markus Uvells hyllade artikel om alliansen, men den blev så lång att jag valde att utveckla den till detta.
Uvell nämner inte konkurrerande block som hot, fastän alliansen regerar i minoritet och ödesdigra misstroendevotum inte kan uteslutas. Han observerar vänsterns svaghet, men vet vi att den är mer ideologisk (och kronisk) än personrelaterad? Alliansen beskrivs som utsatt pga avsaknad av ideologi. Att socialdemokratin kan formera en ny framgångsrik profil och SD fortsätta växa nämns inte. Jag delar Kallbergs syn att SD får 10-15 procent 2014 om inte migrationpolitik som ger unikt hög invandring ändras.
Tyvärr anser jag att Uvell inte riktigt går så djupt. Han skriver att "svenska vänstern är i dag partipolitiskt offside på ett sätt den inte varit sedan den allmänna rösträttens införande". Offside-position beror dock delvis på moderaternas vandring åt vänster och därmed är notisen delvis illusion, men även nämnda ideologiska tomrum kan ha att göra med denna vänstergir.
Då moderaternas vänsterorientering gjort dem stora är det inte heller självklart att drivande av kärnfrågor, som Uvell efterlyser, är ett framgångsrecept. Det är såklart nödvändigt om inte alliansen ska reduceras till makt för maktens skull. Om och när ett cyniskt maktspel genomskådas (vilket väl kan göras i demokratin?) förloras makten (vilket är önskvärt).
Cynismens potential kan alltså (Machiavelli till trots) vara begränsad, där något genuint behövs som injektion i politiken. Inte minst skulle en öppen debatt om ekonomisk invandring behövas och jag tror att SD kan stå för denna dimension.
Ett sätt att vinna ideologisk kamp tror jag är kombinationen personliga egenskaper och saklig argumentation. Jag tror inte, som Erixon, att den som regerar måste följa andras tankar. Thatcher och Churchill visade egen kraft. Om en ledaregenskap är mod borde ledarrollen även rymma den dimensionen.
Uvell hyllar alliansens mindre partier och generaliserar värden han anser att de representerar (vilket de nog kan uppleva som mästrande). Noterar att KD:s orientering mot värdekonservatism och "kravliberalism" hos FP (tror inte folkpartister gillar uttrycket) i någon mening står i motsats till den idealistiska liberalism centern av idag representerar. Uvell menar att dessa kan kombineras men styrkan i åt motsatta håll strävande krafter är svår att se och ett syntes mellan centerns "libertarianer" och värdeorienterade i KD och FP tycks lika rimligt som att äta kakan och ha den kvar. Uvells tanke att varje inriktning hos mindre partier är en tillgång är alltså snömos. Naturligtvis representerar de ideologiska positioner med möjlig potential och är i den meningen oersättliga, men alla behöver inte vara oundgängliga. Är Uvell här ett eko av diplomaten Reinfeldt?
Allmänt verkar inte Uvell sätta ned foten och ta ideologisk ställning. Han representerar ju inte alliansen utan en tankesmedja, och en sådan bör våga peka ut färdriktning. Artikeln känns som en partisekreterares och jag hade gärna sett den, om inte explicit, formulerad som svar på Arkelstens rätt ickeideologiska DN Debatt-artikel.
Något tydligt jag gärna sett diskuteras är risken att moderaterna istället för värdekonservatism och "kravliberalism" väljer centerns mer nihilistiska ekonomism.
Artikelns sista del kan sägas beröra (eller besvärja?) paradigmskifte. Uvell noterar att exkluderingsprocesser i olika sektorer cementerat vänsterns makt. Kanske är det lite för luddigt, och apropå att "stödja personer och idéer som utmanar koncensus" kan man fråga sig vad det innebär. Att systematiskt stödja det motvalls är dumt, men en tillämpning kan iofs vara att gå Björn Lomborg och mindre alarmistiska miljöekonomer till mötes, grundat på fakta. Blir intressant att följa Arkelsten! Generellt anser jag inte att det motvalls ska ges stöd, då politik bör begränsas och bygga på fakta, men anar ändå något viktigt...
Detta sista kommer nog närmast ideologi, där en tanke i klassisk liberalism är att avvikaren får komma till tals. I övrigt hade Uvells positioneringar lika gärna kunnat vara snömos från Reinfeldt och lämnade mig oberörd.
Relaterat i media: SvD, DN
Andra bloggar om: politik, samhälle, Sverigedemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, alliansen
Liberalismens kritiker 1920-2020: Del 18 – John Gray
2 timmar sedan
Comments
2 Responses to “Min drapa om Uvells DN-artikel”
Vill tillägga ett par saker.
-
1) Det som jag, utan att ännu satt mig in i mera, spontant uppfattar som ett olyckligt Afghanistanbeslut, där MP är nöjda(!), visar väl att alliansens utsatta läge i praktiken är parlamentariskt. Det jag påpekar att Uvell, i bristande insikt eller taktiskt, inte nämner.
-
2) Uvells oproblematiska framhållande av alla ståndpunkter hos mindre allianspartier som om de inte bär på fröet till ideologisk konflikt är att dölja ett problem som Reinfeldt måste vara medveten om (om han har den kapacitet jag hoppas han har). Därmed, men även allmänt, borde det vara Reinfeldts uppgift att som ledare ta initiativ/ledning för att fastställa alliansens ideologiska position. (Ingen evig långbänk utan tydliga linjer.) Det måste inte betyda att något parti sätts helt på undantag, men ändå att alliansen väljer en ideologisk profil. Att göra det, naturligtvis på ett skickligt sätt som kan försvaras och håller, innebär en risk för intern diskussion, men att inget göra borde göra alliansen mer oberäknelig utåt, där den är s a s osäker på sig själv, mer "lynnig utåt" och förlorande förtroende på sikt. Inre osäkerhet borde öka utsatthet i förhandling med andra.
Skulle gärna se FP och KD, med tillsammans 13 procent i riksdagsvalet, bidra till att befästa klassisk liberalism (FP) -- ej socialliberalism så mycket -- och individ- och familjefokus i frihetlig anda (KD), liksom en rationell bedömning av bl a energipolitik grundat på fakta. Realism och upplysningsvurm bör vara i samklang med kristdemokraternas ideologi.
Centerpartiet kan ha sina kärnfrågor landsbygd och jordbruk samt behålla näringspolitiskt ansvar. När det blåser tror jag att alliansen som politiskt kollektiv gagnas mest av så klar identitet och positionering som möjligt.
Men detta bara svammel.
Erixon länkar överenskommelsen som kan vara hyfsad.
Skicka en kommentar
Kommentera relevant och undvik invektiv.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.