Författaren Claire Hoy, talk show-värden Ricki Gurwitz och fackföreningsledaren Sid Ryan snackar om Egypten i Michael Coren Show: wat.tv/video/michael-coren-on-egypt-islamic-3bk0z_31wod_.html
Allting ska ju vara relativt och förhoppningsvis (naivt?) finns relativ stabilitet i Egypten att stå emot islamism. Men detta perspektiv är väl i svensk media och politik ganska frånvarande. Artiklar från min bloggroll:
The chances for democracy and liberalism are different in every country. Tunisia has a good chance because there is a strong middle class and a weak Islamist movement. But in Egypt look at the numbers in the latest Pew poll.
In Egypt, 30 percent like Hizballah (66 percent don’t). 49 percent are favorable toward Hamas (48 percent are negative); and 20 percent smile (72 percent frown) at al-Qaida. Roughly speaking, one-fifth of Egyptians applaud the most extreme Islamist terrorist group, while around one-third back revolutionary Islamists abroad. This doesn’t tell us what proportion of Egyptians want an Islamist government at home, but it is an indicator.
In Egypt, 82 percent want stoning for those who commit adultery; 77 percent would like to see whippings and hands cut off for robbery; and 84 percent favor the death penalty for any Muslim who changes his religion.
Asked if they supported “modernizers” or “Islamists” only 27 percent said modernizers while 59 percent said Islamists:
Is this meaningless? Last December 20 I wrote that these “horrifying figures in Egypt…one day might be cited to explain an Islamist revolution there….What this analysis also shows is that a future Islamist revolution in Egypt and Jordan is quite possible.
Tundra Tabloid länkar media om upproret, bl a Telegraph om uppgiften att USA stöder upprorsmännen. (Se även norska VG.)
Blir Sverige långsamt alltmer "semimuslimskt", där vi blir mindre kinkiga med t ex islamism? Moderaterna vill jag påstå är vänsteropportunister. Gode "gammelmoderat" Gunnar Hökmark var igår naiv när han skrev att "svenska och europeiska debatten [måste] göra slut med föreställningen om att muslimer är vana vid eller kan tolerera förtryck på ett annat sätt än vi själva". En liberal låtsas det är 1989? PEW-siffror ovan talar sitt tydliga språk, liksom deras undersökning nämnd i Sydsvenskan, som visade att 8 av 10 pakistanier önskar dödsstraff för att lämna islam eller äktenskapsbrott.
Klokt av Cato:s Roger Pilon på frågan om republikanerna tar ekonomiska läget på större ansvar än demokraterna när de föreslår besparingar på 100 mrd dollar per år istället för Obamas 40 mrd dollar per år. (Jag anser, till skillnad från libertarianska Cato, att militära utgifter inte är problemet och bör vara rejäla; problemet var de över 1000 mrd dollar för räddning och uppköp av företag och de regleringar som orsakar sådant.) Min fetstil.
With uncontrolled deficits well into the future and a debt exceeding $14 trillion, for Obama to propose saving only $40 billion per year in discretionary spending over the next five years, while “investing” in pie-in-the-sky things like high-speed rail, wind farms, environmentally destructive ethanol, and the like, is worse than unserious — it’s an insult to our intelligence. Like Obama, many Republicans too treat military spending, among other things, as sacrosanct, but at least they’re proposing more serious budget cuts.
The deeper problem, of course, is systemic. Socialism, a large dose of which we have in America today, brings out the very worst in people. In the name of collective responsibility, it saps and then destroys individual responsibility, leading to a war of all against all. No one wants “his” entitlement cut for fear that his neighbor might profit at his expense — because, after all, “we’re all in this together.” Suspicion and envy are the order of the day. Meanwhile, dreamers like Obama (at least that’s his pose), who promote our collective drift, either can’t or won’t grasp the hard reality until it crashes down upon them, and us, as it is doing now in several of our states and in Europe. For the “hard-hearted” realists among us, November 2012 can’t come soon enough.
I ett anförande förra veckan försvarade Hannan autonoma nationen som grund för demokratin:
Här ska nog påpekas att det finns en sorts rasistisk nationalism, som kräver ett mått etnisk-biologisk likhet. Hannan torde inte försvara sådan nationell tillhörighet, dock en som implicerar gemensam historia möjliggörande gemensamma värderingar.
Apropå Hannans exempel västra Balkan såg jag nyligen Cato-institutets Ted Galen Carpenter kommentera Bosnien, där han menar att väst ignorerar att landet nu knappt kan sägas existera. Ekonomin är katastrofal, med 43 procent arbetslöshet, och man överlever på bidrag från väst. Republika Srpskas omvalde Milorad Dodik anser att de serbiska delarna borde brytas ut till en egen stat och önskemål om att brytas ut och ingå i Kroatien finns bland de kroatiskspråkiga. Jag vet inte om analys är riktig men Carpenter avslutar att väst borde ha underlättat delning och att ett Bosnien som inte fungerar inte är i USA:s intresse.
Med utgångspunkt i terrordåden i Moskva här en diskussion om - ungefär - islamism och militant jihad som hot mot samhället.
- I svensk media:
Eskilstunakurirens ledare hävdar att lika gärna som islamister kan någon enskild ha gjort detta, men även att terroristrekryter finns pga "övergreppen, fattigdomen och desperationen" pga Rysslands politik. Något som inte är helt riktigt. I konflikterna har knappast ena sida hela skulden. Ryssland har samtidigt som de fallerar beträffande mänskliga rättigheter onekligen problem med militant islamism i Centralasien.
DN:s ledarsida kommer sig fram till att terrordåd är kriminella (nä!) och vidriga samt att det är det internationella samfundets ansvar att bekämpa dessa (medan DN:s ledarsida tystar de som nämner jihad som islamofober?).
Docenten i islamologi Jonas Otterbeck påpekar att Svenska fatwarådet blir rådgivande för svenska muslimer, och tydligen: "Strävan efter att skapa en enhetlig röst för muslimer blir allt vanligare i västvärlden".
Europeiska fatwarådet finns sedan länge. Gav t ex Norges muslimer råd om huruvida de ska vara för eller emot dödsstraff för homosexualitet.
I AB dissade Wolfgang Hansson fördomsfullt Arizona som "ett Mecka för fördomar" där tea-partyrörelsen skapar hat och ekonomin är katastrof (pga högerpolitik...). Guardian hade något liknande i fredags:
"Arizona is a state riddled with anti-government white militias, radio stations pumping out racist hate speech and politicians who wave guns as they denounce the oppressive rule of Washington."
Så Arizona-politikern står beredd med sitt vapen om någon Washington-politiker skulle drista sig att dyka upp? Via Real Science, som ger svar på tal.
-
Påståendet att tolerans ökar kan avse en siffra som ändrats marginellt mellan några på varandra följande mätningar, men någon trend för ökat stöd för dagens invandring hos svensken finns inte. Nu ser tre av fyra invandring som problem och en majoritet anser att invandring bör minska (*), fastän man inte säger sig ogilla invandrare. Det senare bra, men frågan vad man anser om invandrare problematiskt generell då invandrare är heterogen kategori. Bör inte översättas till stöd för invandring.
(*) 62 procent av svenskarna anser att det finns för många invandrare enligt en SOM-rapport, och SOM-institutet visade 2003 (enl Demkers Attitudes toward immigrants and refugees. Swedish trends with some comparisons; pdf) att 50 procent önskar mindre flyktingmottagning och övriga antingen var obestämda eller motsatte sig minskad flyktingmottagning (table 2). 4/5 önskar assimilationspolitik och följande andel önskade färre flyktingar 1994-2005 (fr figure 1):
I svensk media får vänsterpositionerade statsvetare som Demker påstå att en kanske insignifikant siffra -- kanske cherry picking? -- om svenskars attityd till invandrare speglar svenskars åsikt om invandring, men även att invandrare från Irak är bättre utbildade fastän påståendet tycks vara irrelevant grundat på några år gamla data (och ev. även gälla invandrare generellt).
Att media använder vänsterakademiker som sanningsägande "experter" för att dra igång i sak tvivelaktiga politiska drev känns som organiserad propaganda, men annat kan man nog inte förvänta sig från vår extremt vänsterdiskursiva media.
Högerextrema finns och bör hållas efter, men ohederlig propaganda bidrar knappast till att hålla dem stången, snarare tvärtom. Saker måste få diskuteras. Tillåts det inte så upphör demokratin att existera.
Påpekade i en liten debatt med Johnny Munkhammar att dagens invandring (som Johnny och andra låtsas hylla i böcker) är minst 100 gånger så stor som den invandring som är Johnnys argument, nämligen den från Europa ungefär från 1600-talet som gav ekonomiska medel och yrkeskompetens.
Dagens invandring har till karaktär även andra, kulturella, skillnader.
Folk lär förstå att Reinfeldt och liberaler som kör den sorts floskler Johnny använder samt vägrar ta upp vår invandring och invandringspolitik som problem blundar för invandringspolitiska fakta och konsekvenser. Med floskler distanserar man sig från pågående demografisk förändring och en hopplös klyfta mellan islamiska världens och västvärldens tänkande.
Ibland kritiseras även att integrationspolitik tas upp, som då felaktigt kallas för en eftergift för högerextrema. Men att inskränka debatt till integrationsdebatt är även det bedrägligt. Invandring är roten till problem som inte förbättras utan förändrad invandringspolitik. Så länge kritik mot invandringspolitik bannas i alla politiska läger torde vi närma oss "ett Libanon".
Vill påpeka att jag ser problem i högerextremas sätt att diskutera och tolerera oacceptabelt hätsk diskussion, bl a mot muslimer. Men att de finns är inget skäl att avvisa diskussion om reella problem -- inkluderande kulturella och demografiska problem -- såsom orsakade av nuvarande invandring och att tackla dem.
I flera fall är nog politiker dåligt insatta beträffande hur samhället påverkas. Man distanserar sig med floskler av bekvämlighet i ett ämne som verkar känsligt. En seger för dem som gjort ämnet känsligt? Vänstern? Progressiva akademiker?
Vill återpåpeka att euro inte fungerar för att olikheter länder emellan kräver hårda politisk-ekonomiska beslut (och krav på omfördelning accentuerade av att autonoma länder inte fattar nödvändiga beslut) vilka inte kommer till stånd om valutaområdet inte är politisk integrerat. Därför påfrestas valutasamarbeten allt mer.
En lösning, tekniskt, är att göra valutaområdet till stat med gemensamma beslut. I praktiken lär en folklig förankring för statsbildande saknas. Jämte bl a skillnader i historia och identitet lär språkförbistring hindra politisk integration i en europeisk demokratisk stat.
Kanske kan Finland, Estland(?), Tyskland, Beneluxländerna, Österrike och ev. Frankrike fungera som valutaområde ett tag till? Men någon politisk integration lär så småningom krävas. Irland kan man tänka sig (om de inte rusar in i mer politisk integration, vars demokratiska förankring får ifrågasättas) tar hjälp av Storbritannien under återbildande av nationell valuta. Håller en PIIGS-valuta för Sydeuropa? Stor skillnad finns väl mellan t ex Italien och Spanien resp. Grekland.
Politisk integration krävs för valutor men EU:s prestige kring euron är såklart stor. Men ju förr man erkänner att den misslyckats kanske dess bättre, då man tvingas ta sikte mot realistiska lösningar.
Kanada torde ha en multikulturell politik i det att grupper utgörande samhällen i samhället erkänns. Uppenbarligen är lagen "lyhörd" vad kränkningar beträffar, där t ex Mark Steyn och Ezra Levant åtalats pga kritik mot islam.
Nu begränsas Kanadas yttrandefrihet efter en fag... protesterandes önskan:
Denna dialog om klimatfrågan har sina poänger. (Ett exempel på tidigare miljölarm nämnde jag igår, här. Sen fanns t ex populationsbomb kring 1970, där bl a global mass-svält och döda världshav förutspåddes från 1980.)
"Men mer slående är den generationsväxling undersökningen visar på. Medan 76.3% av befolkningen uppger att de växt upp som kristna identifierar sig endast 43.7% av befolkningen som sådana. Det som verkligen kännetecknar brittisk religion är det antal som konverterar till gudlöshet.
Och medan 2.3% av befolkningen fostrades i tron kallar sig 2.4% muslimer: knappast en beskrivning av brittisk "islamisering".
Att ett fåtal britter väljer att konvertera till islam varje år - mestadels för att de gifter in sig i muslimska familjer där de sedan fortsätter sina liv i stort sett som förut - är knappast någon nyhet. Mer anmärkningsvärt är det ökande antal före detta muslimer som modigt gått ut med att anamma sekularism, trots utfrysning och ibland våld för brottet apostasi.
Ignorera rubrikerna: det har aldrig funnits en bättre tid eller plats för att inte tro på något - trots paranoian hos dem för vilka vi alltid står inför slutet på världen som vi känner den."
Nej, ignorera inte rubrikerna, för precis som Eric Kaufmann skrev i Shall the Religious Inherit the Earth? finns det en skillnad mellan tillhörighet, tro och deltagande. Människor behöver inte nödvändigtvis tro på Gud för att tillhöra en religion, vilket är anledningen till att trots att endast 5 procent av infödda engelsmän går i kyrkan mer än 70 procent av dem ser sig som kristna. Än tydligare visar senaste folkräkningen i delar av England som nu har ett stort antal muslimer ett skutt i antal infödda som beskriver sig själva som kristna, trots att kyrkobesöken fortsätter att minska.
Religion är inte nödvändigt för att sekterism ska blomstra - i själva verket kan religiös fromhet vara en hjälp att motarbeta den. IRA mördade inte avsiktligt Ulsters protestanter för att protestera mot Luthers idé om att frälsning sker genom tro, och UFF slaktade inte oskyldiga katoliker på grund av sin avsky över transubstantiationsläran. Inte heller dödade serberna bosniska muslimer för att de passionerat trodde på Jesu gudom och förkastade att han bara var profet.
För att sekterism ska blomstra behöver man bara importera ett stort antal människor som har vad sociologen Enest Gellner kallar "counter-entropic" egenskaper - identitetsskillnad som hindrar gränsöverskridande giftermål. Ras är en sådan egenskap men religion en betydligt starkare, med brittiska muslimer (och sikher och hinduer för den delen) som till över 90 procent gifter sig inom sina egna religiösa och etniska grupper.
Detta knappast förvånande då enligt senaste folkräkningen endast 0.5 procent av pakistanier och bangladeshier sade att de inte hade någon religion, mot 11.3 procent för afro-karibier och ännu fler bland infödda britter.
"Du behöver inte ens vara religiös för att heja på Team islam" enligt professor Kaufmann, och "identitetspolitik stimulerar andlig nyfikenhet och stärker lokalsamhällets normer kring fromhet som annars skulle minska".
Liberaler är också vilseledda om storlek på muslimsk befolkning, som inte är 2.3 procent, men som min kollega Damian Thompson påpekade, 4.6 procent enligt Pew Forum. Även om vår fega regering skulle stoppa invandringen i morgon kommer siffran lätt upp till närmare 10 procent inom två decennier genom naturlig ökning. Är förledda liberaler villiga att satsa något på att "Team Islam" upphör att existera då? Team kristendomen, i form av English Defence League, med dess omfattande korstågsrelaterade symbolik, har redan som ett svar sett dagens ljus; en av anledningarna till gamla antirasister inte förstår EDL är faktiskt för att de inte är rasistiska som sådana utan sekteristiska, ett begrepp engelsmän har svårt att förstå.
Rådande demografiska situation har redan fått allvarliga följder, såsom striktare yttrandefrihetsregler, återgång till hädelselagar, förekomsten av ett stort terrorbekämpande övervakningsnätverk, för att inte tala om de hundratals miljoner pund som spenderas på "community cohesion" utan slut i sikte. Medan den muslimska befolkningen växer, kommer dessa problem att försvinna eller bli värre? Jag tror inte att jag är paranoid när jag satsar på det senare.
-
Kommentar:
Jag vill understryka invandringens betydelse för utvecklingen. Vårt land har enligt SCB och Pew cirka 5 procent muslimer. På grund av hög invandring (netto ca 30000 muslimer per år) har vi dock en snabbare ökning än Storbritannien och 10 procent muslimer (ökning av andel radikala) bör nås på 13-15 år. I svensk debatt har hittills inte invandring nämnts i kritiska ordalag -- inte ens på SvD:s ledarsida. I denna mening är svenska medier och politiska debattörer tydligen mer blinda och vänsterliberala än många länders vänsterdebattörer.
Obama golfspelande har diskuterats en del. Vänstern, bl a Michael Moore, hånade Bush för att han spelade golf. Nu spelade tydligen Obama golf hela 8 gånger mer än vad Bush gjorde under samma tid efter att han blev president. Telegraph, CNN.
Europa ser inga problem med muslimer och det är problemet
Av alla Europas stora och pågående plågor är den med mest osäker bot den misslyckade integrationen av dess allt större och mer alienerade muslimska samfund.
Sen följer några stycken om hur Europas ekonomiska problem kan mätas men att det som har med konflikt mellan muslimsk och inhemsk befolkning svårligen mäts.
...Frits Bolkestein, tidigare ledare för Liberal Party, som nu leder den holländska regeringen, har gett rådet till "igenkännliga judar, ortodoxa judar" att deras barn borde emigrera från Nederländerna till Israel eller USA. Han sa: "Jag ser ingen framtid för dem här på grund av antisemitismen, särskilt bland marockanska holländare, vars antal fortsätter att växa."
Uttalandet chockade den senaste månaden holländarna dubbelt.
Det var dels uttalandet i sig, ljudande inom ramen för nationens historia där nästan hela den judiska församlingen på 150.000 personer före andra världskriget utplånades av nazisterna.
Ovanpå det fanns Bolkesteins åsikt att den nederländska staten knappast framgångsrikt skulle kunna hantera problemet och hans osäkerhet om att det nederländska folket skulle kräva dess lösning. Detta var frågor, sa han mig senare, som återspeglade hans djupa och övergripande oro över långsiktig påverkan av muslimsk befolkning på samtliga europeiska samhällen.
Beträffande trakasserier av ortodoxa judar på offentliga plats säger Bolkestein, som inte är jude, att det är en "skandal" och "en tragedi" och att han ser liknande förhållanden i Frankrike och Sverige.
Premiärminister Mark Rutte, en liberal, har svarat Bolkestein genom att erkänna att problemet är ett med "stort symbolvärde".
Han sa om Nederländernas antisemiter: "Vi står skuldra vid skuldra mot dessa åsnor". Och: "Vi vill vinna tillbaka samhället från de jävlarna."
Det låter väldigt mycket som ett medgivande från högsta ort om att det nederländska samhället flyttats eller retirerat till en plats där det inte vill befinna sig.
Sen nämns Bolkesteins pessimism om demografi. Ca 6 procent av befolkningen är muslimer och enligt landets statistikbyrån kan den vara upp till 11 procent år 2050.
Snabbare befolkningsökning än för den inhemska befolkningen, extremisters dödliga planer, ett skarpt missnöje för värdlandet bland muslimska män som är tredje generationens invandrare och samhällen där stora delar av den etniska majoriteten hävdar att de känner allt mindre hemma - vad ska Nederländerna, och extrapolerat Europa, göra?
Återgå till en slags mångkulturalism som Tysklands förbundskansler Angela Merkel åtminstone insisterat är död?
Faktiskt har en samtyckets och förnekandets skola sina anhängare. Jürgen Habermas, i decennier ledande tysk intellektuell, har skrivit: "Vi hade, och har tydligen fortfarande, att övervinna synen att invandrare ska förväntas att ta till sig majoritetskulturens 'värderingar' och anpassa sig till deras 'vanor'." André Glucksmann, med en liknande position bland franska intellektuella, i synnerhet på grund av hans syn på europeisk nihilism, hänvisar numera till "imaginära konflikter" som involverar franska samhället och Frankrikes muslimer.
Nederländernas Job Cohen, ledare för Labor Party och Amsterdams före detta borgmästare som besegrades av Rutte i nationella valen i juni förra året, pekar till och med på muslimers lidande och utestängning från det europeiska samhället.
Tillfrågad av en holländsk reporter om nuvarande omständigheter påverkande muslimer liknar exkluderandet på 1930-talet, en uppenbar referens till de nazistiska raslagar som satte judar i en oacceptabel situation i det tyska samhället, svarade han: "Ja."
Cohen förklarade: "Det sker på två sätt. De får skulden för muslimsk extremism. Och de får skulden när några marockanska barn ställer till det."
Frits Bolkestein, vars far var fånge i Buchenwald, beskriver för mig Cohens verklighetsuppfattning som "kulturell masochism".
Sedan nämns bl a att Jean Marie Le Pen efterträds av dennes dotter och artikeln avslutande med denna mening:
Tilltagande hård och ömsesidigt förnedrande konfrontation mellan Europa och dess muslimska invandrare visar inga tecken på att lösas upp, bara mera plågor.
2) Apropå detta kan ett brev Mark Steyn publicerade i somras, från en amerikansk pastor i Belgien och med titeln Europes Fascist Future?, nämnas. Inledning:
"Mark, I am an American pastor in Brussels, Belgium. You have written extensively about the spread of radical Islam and the decline of the West. What you write is all true, but I think there is a bigger threat than Islam in Europe's future.
To start, the present system is doing nothing effective to combat the challenge of radical Islam, but neither is it doing anything to prevent a complete economic meltdown. I think that within a few years time, the social systems of Europe will completely collapse, and this collapse can be compared to the collapse of the Weimar Republic.
In my view, the greatest danger in the coming years is the growth of a real, bonafide neo-Nazi movement in Europe. The present governmental system has proven that it has no answers and doesn't care much about what ordinary people think, and the only group offering “answers” are the neo-Nazis. Of course, they are offering the wrong answers, but when the present governmental system collapses, they will be the only game in town.
[...]"
Brevskrivaren målar sen upp ett scenario där pga Europas invandring och ekonomiska problem det liberala politiska systemet (antar demokratin avses) förlorar stöd och hotas (samt t o m massmord riskerar ske). Läs resten här.
Rimligt? En amerikan som tolkar Europa? Kanske en inkonsekvent syftning till dels "nazism" och dels "fascism"? Håller dock helt med skribenten om vad som krävs:
"The best thing would be for Europe's governments to take practical steps to deal with radical Islam, practical steps to reduce debt and strengthen the economy, and practical steps to restrict immigration. If these topics are considered beyond the scope of respectable discussion, then the only groups offering practical answers will be the fascist extremists."
Gator i Paris ockuperas utan tillstånd för bön som ses demonstration för islam; ett sätt att visa att området/samhället intas.
Detta i Frankrike, ett land med ca 10 procent muslimer. Kanske i Sverige om 15 år, då muslimsk nettoinvandring i dagens takt [1] samt födelsetal ökar dagens ca 500 000 muslimer (ca 470 000 mht PEW:s årssnitt) med ytterligare 500 000 (till kanske 85-90 procent via invandring)
Beträffande värderingar bland europas muslimer vill 40 procent av brittiska muslimer att sharialagar införs (Telegraph[2]). En undersökning[3] visade att 3/4 av unga brittiska muslimer (ofta 2:a och 3:e generationens invandrare) anser att kvinnor ska bära slöja medan 1/4 av muslimer över 55 år ansåg detta och Storbritannien hade 2009 över 80 lokala shariadomstolar (DailyMail[4]).
[1] Nettoinvandring 2009 från muslimska länder per födelseland eller medborgare ca 31 000: SCB.
[2] Poll reveals 40pc of Muslims want sharia law in UK, Telegraph 19 februari 2006. ICM-undersökning.
[3] Living Apart Together, av Mirza, Senthikumaran och Ja’far.
[4] Sharia law UK: Mail on Sunday gets exclusive access to a British Muslim court, Mail Online 4 juli 2009